Det ökade intresset för vegetarisk och vegansk mat har resulterat i ett stort antal nya produkter. Men köttfri är inte synonymt med varken nyttig eller klimatsmart. För den som letar livsmedel som både minskar koldioxidutsläppen och ger dig den näring du behöver finns flera fällor att undvika, och vetenskapsjournalisten Ann Fernholm listar fyra tips på sin blogg vad man ska se upp med.
Den enklaste fällan att undvika, där man kort och gott kan läsa innehållsdeklarationen, är livsmedel som inte har ett fullgott näringsinnehåll. Här exemplifierar Fernholm med vegansk ost, en produkt hon också skrivit om tidigare. Innehållet i produkten är vatten, kokosfett, stärkelse, färgämnen och smakämnen – dvs ungefär lika näringsfattigt som lösgodis, men med skillnad att osten innehåller tillsatt vitamin B12.
Den veganska osten ska alltså inte ses som annat än ett tillbehör till en i övrigt komplett måltid, men är till skillnad mot annan ost inget att basera en middag på.
Svårare att uppmärksamma är produkter som orsakar stort matsvinn vid produktionen. Här räcker det inte att läsa någon innehållsdeklaration, utan man måste ta reda på hur produktionen egentligen går till. Många veganska produkter bygger på protein som utvunnits ur till exempel sojabönor, ärtor eller potatis, där det samtidigt blir stora mängder restprodukter. I värsta fall slängs dessa. I bästa fall blir matresterna till djurfoder.
Fernholm visar hur Sveriges största producent av potatisstärkelse, Lyckeby, å ena sidan marknadsför växtbaserat kött, samtidigt som man å andra sidan marknadsför djurfoder baserat på restprodukterna. Kontentan är att det som säljs som en vegansk produkt är beroende av köttindustrin. Den som vill vända köttindustrin ryggen måste därför också avstå från Lyckebys produkter.
Lösningen på dilemmat kring matsvinn från processade livsmedel är att basera sin kost på råvaror. Ett sådant vägval ger dessutom fördelen att råvaror som grönsaker och baljväxter är fyllda med de vitaminer, mineraler och antioxidanter som vi behöver.
En tredje fälla att undvika är däremot de allt annat än nyttiga tillsatser som används i många processade produkter, ofta enbart för att ge en köttig konsistens. Fernholm pekar ut Hälsans Köks växtbaserade burgare som exempel på en produkt att undvika, då den innehåller karragenan, E 407, som kan orsaka typ 2-diabetes och möjligen också förvärra inflammatoriska tarmsjukdomar. Burgarna innehåller också metylcellulosa, E 461, som enligt en vetenskaplig studie kan påverka tarmfloran negativt.
Men det Fernholm lyfter fram som den största fällan med processad mat är att vi människor har svårt att ta upp järn från den. Enligt en studie från Chalmers är mycket av den processade veganmaten dåliga järnkällor.
Järnbrist påverkar den psykiska hälsan, då järn behövs till hormonerna dopamin och serotonin. När vi ersätter kött med växtbaserade livsmedel måste vi därför säkra att det blir med produkter som ger oss det järn vi behöver. Ett sätt att göra det är att fermentera och grodda baljväxter och spannmål, vilket gör järnet i livsmedlet mer tillgängligt för oss.
Med större inslag av råvaror som ärtor och bönor, gärna fermenterade eller groddade, minimeras matsvinnet, samtidigt som maten har bättre näringsinnehåll. Fyra fällor undviks i ett slag.
Niclas Malmberg
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.