På Dalby Hages förskola ges föräldrarna möjligheten att köpa hem överbliven mat från verksamheten för en billig peng. Detta minskar matsvinnet, underlättar för familjer och stärker förskolans ekonomi.
Maten har en central plats på Dalby Hage Förskolas hemsida. I den matpolicy som finns att läsa anges bland annat att man serverar mat efter säsong, mer morötter och vitkål på vintern och grönsaker från lokala ekologiska grönsaksodlare under skördesäsongen. I möjligaste mån används ekologiska livsmedel som är producerade i Sverige, och när det gäller importerade livsmedel är det rättvisemärkta och ekologiska produkter som gäller. Men man har inte bara tänkt till kring den mat som serveras, utan också hur man ska hantera den mat som blir över när förskolebarnen ätit sin lunch.
– För 30 kronor per portion kan föräldrar köpa hem matlådor med den mat som blivit över, berättar förskolans kock, Tina Liljehag.
Att beräkna hur mycket mat som går åt på en förskola är svårt. Vissa dagar blir det knappt några rester alls, andra dagar lite mer.
– Vi säljer 6-7 portioner i veckan, säger Tina, och den överblivna mat som det inte går att använda till matlådor används som hönsfoder.
Initiativet till matlådeförsäljningen togs av en tidigare kock. Eftersom Dalby Hage Förskola är ett föräldrakooperativ togs frågan upp på ett föräldramöte, för att se om det fanns något intresse. Och det fanns det. En generationsväxling har skett bland förskolans barn sedan dess, men intresset finns också hos de nya barnens föräldrar. Dels för att det bidrar till minskat matsvinn, men också för att stressade småbarnsföräldrar på ett enkelt sätt får middagen ordnad.
– Föräldrarna tycker att det är underbart att på ett enkelt sätt få middagen på bordet, inte minst nu när många jobbar hemifrån, säger Tina.
Även om det måste innebära visst merarbete att paketera och frysa in överbliven mat, ser Tina Liljehag enbart fördelar med att tillvarata maten.
– Jag har tidigare jobbat många år på kommunala förskolor och då föreslagit liknande upplägg, säger Tina, men det har alltid bromsats av regler som gjort att maten måste kastas, och inte ens kunnat användas som foder åt grisar och höns.
Pengarna från försäljningen stannar kvar i förskolan, så en ytterligare vinst med konceptet är att förskolans ekonomi stärks, vilket bland annat kan bidra till att ha råd med ekologisk och närproducerad mat.
Hur stor skillnad innebär då Dalby Hage Förskolas insats för miljön? Enligt FN:s officiella uppgifter skulle den mat som varje år slängs i världen kunna föda runt 2 miljarder människor, och ett grundproblem i sammanhanget är att tidigare generationers inställningen att det är moraliskt förkastligt att slänga mat gått förlorad i rika länder. Dalby Hage Förskolas tillvaratagande av matrester bidrar därför inte bara till det direkt minskade matsvinnet, men kan också vara ett led i att återuppväcka tidigare generationers förhållningssätt att inte kasta bra och god mat. Och på Dalby Hage Förskola pratar man också med barnen om vikten av att inte kasta mat.
– Jag sitter själv med vid ett av borden och äter med barnen, och pratar om att inte lägga upp för mycket på en gång för att inte behöva kasta mat, säger Tina.
Runt 70 procent av Sveriges årliga matsvinn kommer från hushållen och enligt Naturvårdsverkets statistik slänger genomsnittssvensken årligen 95 kilo livsmedel i soporna, varav mer en hälften bedöms vara fullt ätlig mat och dryck. Globalt handlar det om totalt 1,3 miljarder ton livsmedel per år, vilket är en tredjedel av allt som produceras. Livsmedelsindustrins miljö- och klimatpåverkan skulle alltså kunna reduceras med upp till en tredjedel genom att vi äter upp det vi har på tallriken. Eller gör som Dalby Hages Förskola – låter resterna från en måltid komma till nytta vid en kommande middag.
Enligt Naturvårdsverket skulle ungefär 3 procent av Sveriges sammanlagda utsläpp av växthusgaser elimineras om matsvinnet upphörde, och det samtidigt som en familj på fyra personer skulle spara upp till 6 000 kronor om året genom att halvera mängden ätbar mat och dryck som slängs. Som i många andra sammanhang går god ekonomisk hushållning och minskad miljöpåverkan hand i hand.
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.