Pollinera Sverige är en plattform som verkar för att uppmärksamma pollineringsfrågan, bland annat genom att lyfta fakta som visar lönsamheten i att arbeta för biologisk mångfald och vad vi förlorar när vi skapar miljöer som missgynnar pollinatörerna. Projektet får stöd från Jordbruksverket genom det Nationella Biodlingsprogrammet.

I boken Ogräsbibel, som går att ladda ner gratis, lyfter Pollinera Sverige fram växter som traditionellt betraktas som ogräs, och visar deras värde för pollinerare så väl som för människor. Utgångspunkten för boken är att det inte finns speciella ogräs, men att växter på fel plats förstås kan ses som oönskade av människor – trots att de samtidigt är viktiga källor till mat för pollinatörer som fjärilar, bin och skalbaggar.

Men många av de växter som betraktas som ogräs kan dessutom också vara av direkt nytta för människor, som livsmedel eller för att förhindra att de växter vi odlar blir uppätna, genom att de lockar skadedjurens fiender till trädgården. Till exempel hjälper nyckelpigor och blomflugslarver till att hålla bladlössen i schack.

Tre av de mest hatade ogräsen är brännässla, kirskål och maskros. Men det är samtidigt tre arter som vi kan ha stor nytta av.

Brännässlans nackdel är förstås att den är obehaglig att trampa på med bara fötter. Men som livsmedel är den väldigt näringsrik, med både vitamin A, B1, B2, B6, C och E samt mineraler som järn, kalcium, zink och kisel. Brännässlan förebygger järnbrist och stärker hår, hud och naglar. Användningsområden i maten är många: soppa, paj, smoothie, pesto… Eller varför inte torka för att ha i bröd eller koka te av? Nässlorna är populärast att plocka på våren, men genom att klippa ner stjälkarna går det att få nya toppskott hela sommaren och fram tills kylan gör slut på odlingssäsongen.

Kirskålen avskys idag av många på grund av hur snabbt den sprider sig trädgården, men i äldre tider odlades den tvärt om både som mat, foder och medicinalväxt, för att bland annat lindra klåda vid insektsbett eller för att behandla reumatisk värk. Kirskålen kan ätas rå, till exempel i en grönsallad, men också tillagad i exempelvis en risotto eller pastasås. De späda skotten är godast, men även efter att bladen har börjat bli tråkiga kan stjälken ätas så länge som den är krispig.

Maskrosen har blivit lite av sinnebilden av ett ogräs. Men den är i själva verket en av de viktigaste källorna till nektar i trädgården, så humlor, bin, fjärilar och skalbaggar är tacksamma om du låter maskrosorna stå. Varje del av maskrosen är dessutom nyttig, både rot, stjälk, blad och blomma. Roten är rik på kolhydrater och mineraler. Den är godast vår och höst, när maskrosen inte blommar, och kan exempelvis kokas ihop med rotfrukter. Bladen innehåller vitamin A och kan användas i grönsallad istället för exempelvis ruccola, och för att minska beskan kan man låta den dra i kallt vatten. Av blomman kan man till exempel koka marmelad, men också göra vin.

Att rensa ogräs är odlarens tråkigaste syssla. Att skörda sin sådd den roligaste. Detta trots att själva arbetsinsatsen är ungefär densamma. Det brukar sägas att din lycka är jord när du komposterar. Men lyckan är större om du lägger maskros, nässlor, kirskål och annat ogräs på tallriken, istället för på komposten.