En vanlig myt är att Sverige kommit långt i omställningen till en långsiktigt hållbar utveckling. Myten ges näring av att vi exporterat våra utsläpp i takt med att svensk industri flyttat till andra länder, vilket osynliggör vår faktiska klimatpåverkan. Men verkligheten är i själva verket den motsatta, och det av flera anledningar. Svenskar har internationellt sett en hög konsumtionsnivå, där nya kläder och ny inredning hör till vardagen. Svenskar reser också mycket jämfört med de flesta andra. Och inte ens maten på våra tallrikar är klimatsmart. SLU-rapporten Mat, miljö och hållbarhet – Hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten? visar att Sverige är bland de länder som står för högst växthusgasutsläpp från kosten.

Enligt rapporten är klimatpåverkan från den svenska kosten mellan 1,8 och 2,2 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Denna stora klimatpåverkan placerar Sverige i en icke-hedrande topp i en utvärdering som gjordes 2018 av kostvanor i 156 länder, enbart slagna av Nya Zeeland, Australien, USA och Argentina. Huvudorsaken till detta nedslående resultat är den extremt stora andelen kött och mejeriprodukter per person i Sverige.

Men det är inte enbart i en internationell jämförelse som den stora andelen kött och mejeriprodukter sticker ut. Om alla svenskar gick över till en växtbaserad kost, skulle växthusgasutsläppen från kosthållningen minska med över 70 procent. Därmed inte sagt att det är det enda sättet att minska utsläppen. Andra sätt som tas upp i SLU-rapporten är förbättrad kvävehantering i jordbruket, att ha förnybar energi i alla led av produktionen och att minska matsvinnet. Cirka 17 procent av den mat som produceras i dag slängs, till ingen nytta.

Rapporten betonar inte enbart klimatperspektiv, utan lyfter också negativ påverkan på den biologiska mångfalden och andra miljöeffekter. Även här kan konsumenter göra en insats genom att välja bort exempelvis produkter som palmolja, som har stor negativ effekt på den biologiska mångfalden. Andra råvaror som pekas ut i rapporten för dess stora negativa påverkan på den biologiska mångfalden är nötter och baljväxter från Spanien, kaffe från Indonesien, Peru, Indien och Brasilien kokosnötter från Filippinerna, Indonesien och Indien, samt bananer från Ecuador och Costa Rica.

I rapporten redovisas miljöberäkningar från SAFAD-verktyget, vilket är ett webbaserat verktyg för att räkna miljöavtryck för ett stort antal råvaror och livsmedel. Rapporten är finansierad av Naturvårdsverket inom ramen av projektet ”Mot ett hållbart svenskt livsmedelssystem – en kunskapssyntes om miljöeffekter och policyalternativ” samt av SLU Future Food inom ramen för projektet ”Mjölk och växtbaserade alternativt till mjölk – vad har de för roll i en hållbar kost?”.