Förespråkare från LRF skriver att nio av tio mjölkgårdar har försvunnit under de senaste 40 åren. Organisationen förespråkar en mer flexibel beteslagstiftning som ett sätt att rädda återstående gårdar. Men detta försök att bevara miljöskadlig animalieproduktion med försämrat djurskydd underminerar allvarligt det politiska stödet för böndernas markägande.

Den snabba teknologiska utvecklingen, med AI-styrda robotar som revolutionerar produktiviteten, gör markägandet till en allt viktigare ekonomisk tillgång. De lantbrukare som lyckas behålla ägandet av sin jord under de kommande tio åren har goda möjligheter att bli väsentligt rikare. Genom att driva på övergången till ett hållbart, växtbaserat jordbruk kan LRF stärka det politiska stödet för medlemmarnas jordägande, eftersom en sådan produktion ligger i linje med enormt viktiga samhällsintressen gällande miljön och livsmedelssäkerheten.

Danmarks införande av en koldioxidskatt på ungefär 100 euro per ko och år från 2030, där intäkterna återförs till lantbrukarna, är ett föredöme. Miljövinsterna blir betydande, med planer på att återställa 10 procent av landets yta till natur och skog fram till 2045. Det faktum att Danmarks lantbruksorganisation stöder denna klimatpolitik, med generösa omställningsbidrag, visar hur jordbrukets organisationer kan förena medlemmarna s och samhällets intressen. I Nederländerna har lantbrukare fått 700 miljoner euro i omställningsstöd från EU för att minska kött- och mjölkproduktionen.

I en tid då multinationella företag ökar sitt grepp om Europas miljöskadliga animalieproduktion, är en övergång till ett hållbart, växtbaserat jordbruk det bästa sättet att säkra svenska lantbrukares framtid. Klimatpolitiska rådet efterlyser en strategi för ett klimatneutralt jordbruk, vilket kräver en växtbaserad produktion, givet dess lägre utsläpp.

I kristider har vi inte råd att äta kött. Animalieproduktion är extremt sårbar på grund av beroendet av importerat foder och enorm resursförbrukning. Att 82 procent av EU:s jordbruksstöd går till en sektor som står för 84 procent av livsmedelsproduktionens växthusgasutsläpp är ohållbart i en tid av klimatkris och geopolitisk osäkerhet.

LRF står inför ett vägval: Antingen fortsätter man att försvara ett urholkat djurskydd och en ytterst samhällsskadlig animalieproduktion, och därmed riskera det politiska stödet för markägandet, eller så driver man på omställningen till en hållbar, växtbaserad produktion med generösa omställningsbidrag.

Källor

• ”Utveckla en strategi tillsammans med berörda aktörer för jordbrukets klimatpåverkan som innefattar alla växthusgaser och tar sikte mot ett framtida klimatneutralt jordbruk. Dra lärdomar från länder och regioner som redan har tagit steg i detta arbete”
• “I en historisk överenskommelse, 18 november 2024, har den danska regeringen tillsammans med flera politiska partier enats om att genomföra ”Den Grønne Trepart”, vilket innebär den största förändringen av Danmarks landskap på över 100 år. Centrala inslag i avtalet är införandet av en koldioxidskatt på produktion av animaliska produkter, ofta kallad köttskatt, och en ambitiös plan för rewilding där 10 procent av Danmarks yta ska återställas till natur och skog fram till 2045.”
• World’s first carbon tax on livestock will cost farmers $100 per cow
• European Commission Approves €700 Million To Support Animal Farm Closures
• “82% of the European Union’s agricultural subsidies (38% directly and 44% for animal feed). Subsidy intensity (€ kg−1) for animal-based foods approximately doubles after feed inclusion. The same animal-based foods are associated with 84% of embodied greenhouse gas emissions of EU food production”