Sveriges transporter står för ungefär en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp, med personbilar som den enskilt största utsläppskällan. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att snabbt minska utsläppen från vägtrafiken är att återinföra klimatbonusen för elbilar.

När klimatbonusen avskaffades 2022 sjönk försäljningen av elbilar kraftigt. Sverige hade tidigare varit ett föregångsland, med nära hälften av alla nyregistrerade bilar var laddbara. Men utan bonusen tappade elbilsmarknaden fart, särskilt bland privatpersoner och andelen sålda bensin- och dieseldrivna bilar ökade rejält.  

Bensinskatt vs. elbilsbonus: Vad är mest effektivt?

Ett alternativ som ofta diskuteras är att höja skatten på bensin och diesel. Det har en viss effekt, men forskningen visar att bilisters priskänslighet är relativt låg – särskilt på kort sikt. En höjning med exempelvis två kronor per liter leder sällan till stora förändringar i bilägande eller körmönster.

En klimatbonus riktad till den som köper en utsläppsfri bil fungerar däremot som en direkt morot som visat sig vara effektiv. I länder där bonusen finns kvar – som Norge – har elbilen blivit standardvalet. Nästan 90 procent av alla nysålda bildar i Norge år 2024 var bilar som enbart drivs med el. Motsvarande siffra för Sverige var 35 procent. En hög klimatbonus belönar klimatsmarta val, ger klimatnytta både på kort och lång sikt och driver långsiktig teknikutveckling.

Effekt av återinförd elbilsbonus

En statlig utvärdering visade att klimatbonusen i Sverige fram till år 2022 minskade utsläppen med cirka 1,2 miljoner ton CO₂ per år genom att fler valde elbilar framför fossildrivna alternativ. I ett längre perspektiv (10–15 år) kan varje elbil som ersätter en fossilbil spara omkring 20 ton CO₂.

Om bonusen återinförs och försäljningen av elbilar återhämtar sig till tidigare nivåer (uppskattningsvis 20 000 fler elbilar per år), skulle detta kunna innebära:

• 0,4 miljoner ton CO₂ per år i utsläppsminskning
• Upp till 8 miljoner ton CO₂ i minskade utsläpp över bilarnas livstid

Effekt av höjt pris på bensin och diesel

En studie från Konjunkturinstitutet visar att bensinprisets priselasticitet på kort sikt är ungefär –0,2. Detta betyder att en prisökning på 10 procent (cirka 2 kr/liter) endast minskar körandet med 2 procent på kort sikt.

Med vägtrafik som orsakar cirka 15 miljoner ton CO₂-utsläpp per år i Sverige, motsvarar denna minskning endast:

• 300 000 ton CO₂ per år – huvudsakligen genom minskad körsträcka, inte genom byte av fordonstyp

Allra effektivast: klimatbonus för elbilar plus höjt pris på bensin och diesel

Faktum är att effekten av att återinföra klimatbonusen är 2-3 gånger högre än en prishöjning på bensin och diesel. Men den optimala lösningen är en kombination av båda strategierna, vilket styr om nybilsförsäljningen och också minskar körningen av fossildrivna bilar på kort sikt.

• Fler konsumenter lockas att köpa elbil (genom bonus)
• Fler undviker att köra fossildrivet (genom höjt bränslepris)
• Den ekonomiska kalkylen för att byta till elbil förbättras markant

Detta kan leda till:

• Utsläppsminskningar på 500 000–700 000 ton CO₂ per år
• Över 10 miljoner ton CO₂ under en 15-årsperiod om elbilsförsäljningen tar fart

Denna graf visar ungefärlig storleksordning på klimatnyttan av de tre alternativen: Återinförd klimatbonus, höjt pris på bensin (och diesel) och båda åtgärderna kombinerade.

Viktigt att notera är att priset på bensin och diesel kommer att höjas automatiskt med minst 1,50 kr per liter när EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 öppnar den 1 januari 2027. Därmed behövs det inte något aktivt politiskt beslut i Riksdagen för att priset ska blir högre.

Andra åtgärder behövs också

Utbyggd kollektivtrafik, system för samägande av bilar och förbättrad laddinfrastruktur och effektiva styrmedel för godstransporter är naturligtvis också nödvändiga för klimatomställningen. Men elbilen är ett nyckelverktyg i den omställningen och här kan politiken göra verklig skillnad. Att återinföra en bonus – särskilt för billigare elbilsmodeller – är ett konkret sätt att snabbt påskynda elektrifieringen och reducera utsläppen.