Mat och Klimat

Människor har alltid ätit kött – hur dåligt kan det egentligen vara?

Tycker du om denna artikel?

Sandra Lamborn, Greenpeace Sverige

Våra matvanor påverkar mer än bara oss själva. De påverkar i allt högre grad hela planeten och ofta människor som genom sin livsstil och matvanor bidrar minst till klimatförändringarna, människor som inte står för den stora klimatpåverkan den rika världens matvanor har, men som får bära konsekvenserna, människor i det globala syd. Tiden för överkonsumtion av högintensiva, resursslösande livsmedel såsom kött och mejeriprodukter måste vara över. Det handlar om vår gemensamma framtid, och vi kan alla ta vårt ansvar och göra den internationella livsmedelsdagen 2019 till startdagen för när vi valde bort köttet.

Köttets vara eller icke vara på våra tallrikar är i särklass den fråga som genererar flest -och starkast reaktioner hos oss på Greenpeace. Det är en fråga inbäddad i myter och starka åsikter och för att förstå frågan i sin helhet vill vi dela med oss av de tio vanligaste frågorna vi får kring kött och växtbaserat, och hur vi besvarar dem.

Människor har alltid ätit kött. Hur dåligt kan det egentligen vara?

Vi har aldrig varit i närheten av att konsumera de mängder kött som vi, i världens rika länder, gör idag. Denna överkonsumtion har lett till att den globala köttindustrin står för mellan 14-18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser, vilket motsvarar den sammanlagda transportsektorn. Utöver detta bidrar den industriella köttproduktionen till allvarliga miljöproblem såsom föroreningar, övergödning och markförstöring.

Hur ska vi minska på köttkonsumtionen?

Vi behöver politiska styrmedel. Att privatpersoner minskar sin konsumtion sätter press på beslutsfattare både inom näringslivet och politiken men det viktigaste är att politiker fattar beslut i linje med klimatmålen och det innebär en minskad konsumtion och produktion av kött.

Men hur mycket måste vi minska på köttätandet, då?

Vi måste börja ta matens påverkan på miljö och klimat på större allvar. Greenpeace arbetar för en global minskning av köttkonsumtionen med 50 procent till 2050, men i Sverige behöver vi minska vår konsumtion av kött med 70 procent till 2050. Vi äter nästan dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Det innebär runt 85 kg per person och år, vilket är en fördubbling från hur mycket kött vi åt 1990. Det är långt mer än vad både vår hälsa och vår planet tål.

Växtbaserad mat har ofta en hög andel soja, det är väl dåligt för klimatet?

Den soja som går till humankonsumtion utgör två procent av den soja som odlas globalt. Av den odlade sojan går 90 procent som foder till djur inom kött och mejeriindustrin, bland annat till Sverige. Att låta mat tjänlig för humankonsumtion ta omvägen genom ett djur är ett enormt resursslöseri: ett kilo nötkött har samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja.

Vad händer med alla Sveriges öppna landskap om vi drar ner på köttet?

Ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige har producerats inom landet och bara en liten del av det svenskproducerade köttet bidrar till våra artrika öppna landskap. Det beror på att vi håller en stor del av djuren i stallar även under sommarmånaderna och håller dem på åkrar som inte har förutsättning att bli en av dessa artrika hagmarker.

Men utsläppen från naturbetesdjur är iallafall koldioxidneutralt!

Kor bildar stora mängder metangas i sitt matsmältningssystem. När kolet tar omvägen via metan, som är en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid, ökar klimatpåverkan jämfört med om kolet hade blivit koldioxid direkt. Kor kan såklart inte släppa ut mer kol än de äter, men klimatpåverkan per kolatom är hela 34 gånger större när kolatomerna ingår i metan istället för koldioxid.

Men kan vi inte fortsätta dricka ko-mjölk då?

Mjölkindustrin är tätt sammankopplad med nötköttsindustrin, och eftersom en mjölkko lever längre än en tjur så hinner hon släppa ut mer växthusgaser i form av metan och på så sätt är mjölk och ost något av det värsta som man kan konsumera utifrån ett klimatperspektiv.

Men allt kött är ju inte dåligt? Kyckling är ju klimatsmart?

Kyckling har mellan fem och tio gånger så hög klimatpåverkan som växtbaserad mat, bland annat på grund av att deras foder till största delen består av importerad soja från Brasilien.

OK, men fisk kan vi väl ändå äta med gott samvete för miljö och klimat?

Överfiske är ett av våra största problem miljöproblem. 85 procent av haven är antingen utfiskade eller på väg att bli det. Det storskaliga fisket använder sig ofta av destruktiva metoder såsom bottentrålning, som dammsuger havsbotten på liv och som får med sig enorma mängder bifångst; djur som inte var tänkt att fiskas upp och som sedan slängs tillbaka, ofta döda eller svårt skadade. Fiskodlingarna påverkar omgivande ekosystem både genom avfall som ofta släpps ut direkt i anslutande vatten.

Vad ska vi äta då?

Det är enklare att vända på frågan eftersom vad vi bör äta är så mycket mer än vad vi inte bör äta. Det handlar snarare om vad vi är vana vid att äta. Vad vi lärt oss betrakta som bra, näringsrik och god mat. Det finns en hel värld av god och näringsrik mat som också är klimatsmart men den största delen av denna mat tar en omväg genom djur innan vi människor intar den. Endast 30 procent av det spannmål som odlas i Sverige idag blir mat, resten blir djurfoder. Inom EU utgör djurfoder hela 93 procent av marknaden för växtproteiner. Ungefär 40 procent av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till animalieindustrin som djurfoder istället för till människor. Detta är ett enormt slöseri med resurser och inte ett hållbart alternativ för framtiden.

Sandra Lamborn
Kampanjledare för mat- och jordbruksfrågor

Greenpeace Sverige

 

 

SENASTE NYHETERNA

Visited 9 times, 1 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa