26 oktober 2021
I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.
Det som sades där inför kanske en miljon tv-tittare lär spela roll för allmänhetens bild av klimatpolitiken.
De politiska svaren fick inte godkänt på något område och när det kom till åtgärder för matens klimatpåverkan så gav SLU-forskaren Elin Röös rött kort till politikernas förslag för “väldigt dålig insikt om storleken på problemet och åtgärderna som måste till”. Therese Lindahl var den andra forskaren på plats och hon höll med fullständigt.
De flesta av de partier som var med på denna del kunde inte ens medge att vi över huvud taget behöver minska köttkonsumtionen, trots att Elin Röös innan politikerna svarade förklarade för alla att forskningen brukar landa i att 30-70 procents minskning behövs för att klara klimatmålen (den exakta siffran beror förstås på ett antal olika faktorer). Och ju mer vi minskar miljöpåverkan, desto mer miljö räddar vi ju.
Forskarna delade ut röda och gula kort till klimatpolitiken på olika områden. Inget område fick grönt. Foto: SVT
Övrig central fakta som lyftes om maten: 14 procent av Sveriges klimatutsläpp kommer från jordbruket enligt Naturvårdsverket, varav klart mest från köttet. En tredjedel av all mat som produceras äter vi inte ens upp. Därför är minskat matsvinn hos både producenter och konsumenter det viktigaste för att minska matens klimatpåverkan, jämte att minska konsumtionen av kött och djurprodukter.
Köttkonsumtionen har minskat de senaste åren, men ändå ökat 40 procent sedan 90-talet. Svenskt kött är generellt bättre än utländskt, men inte mer än att det bara skulle minska utsläppen några få procent om så allt kött som köptes var svenskt.
Röös lyfte åtgärder som skatt på livsmedel med hög klimatpåverkan, återväta utdikade våtmarker, och bättre hantering av kväve och stallgödsel. Lindahl betonade att rätt tid att agera är nu.
Politikerna talade istället om att värna svenska bönder, men inget om varför dessa inte kan få stöd för att gå över till klimatsmart produktion i den mån de inte redan gör det. Generellt präglades politikernas svar av för lite och för sent.
Programledarna lyfte självklara invändningar som varför vi ska ha klimatskatter på alla andra områden, men inte just för kött som har så hög klimatpåverkan. Något egentligt svar på det kom inte, men hela delen om mat och klimat finns ändå från minut 33 här.
Svenskarnas köttkonsumtion minskar nu, men jämfört med historiska nivåer är den fortfarande mycket hög. (Naturvårdsverket)
Övriga ämnen som debatterades var i tur och ordning transporter, prylar och el. Men trots att till och med EU-parlamentet utlyst klimatnödläge så var fokus genomgående på åtgärder som framtida ny teknik och andra bekväma åtgärder, men det räcker ju inte. Och ibland anammas inte ens enkla snabba åtgärder som längre tåg.
Sedan tycker förstås inte alla partier samma sak. Talande för nivån på klimatpolitiken är att det fortfarande finns partier som vill SÄNKA bensinskatten och när åsiktsskillnaden över huvud taget var inom rätt riktning kunde det handla om massbilismen bara behöver minska inom stadskärnorna eller i hela städerna…
Programledarna försökte faktiskt flera gånger få svar på vad vi mer konkret kan göra åt rikas konsumtion, eftersom rika skulle ha råd att köpa i stort vad de vill även om klimatskatterna blev skyhöga. Till slut frågade programledarna uttryckligen om personliga utsläppsrätter (dvs ransonering), men ingen fördjupade sig i dylika mer kontroversiella systemskiften.
En ljusglimt var dock funderingar om att i högre grad satsa på klimatåtgärder som mer troligt får internationell spridning. Inte heller det är obekvämt, men i alla fall effektfullt.
Det här nya programupplägget med forskare som ställde politiker till svars var mycket mer givande än de vanliga partidebatterna, så det här hoppas jag vi får se mer av framöver.
Kanske kommer partiernas klimatpolitik vässas om otillräckligheten återkommande blir så här tydlig för allmänheten. En till sak som talar för det är att för varje år som går utan tillräckliga utsläppsminskningar, behöver ju minskningen bli ännu större kommande år för att klara den koldioxidbudget och de gränser som vi inte kan förhandla med naturen.
Så de som inte vill höra en massa “vad var det vi sa” framöver gör klokt i att agera nu.
Göran Hådén
Se även: Barn gillar vegetariskt
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.