Valet i november blir avgörande för USA:s roll att tackla klimatkrisen och landets inflytande på den globala klimatomställningen. En seger för Donald Trump skulle innebära ett enormt bakslag för arbetet mot klimatkrisen. En seger för Kamala Harris, som kommer att bli den som Trump ställs mot efter att Biden dragit tillbaka sin kandidatur, innebär att USA – och EU – kommer att vara fortsätta pådrivande i klimatomställningen

Biden/Harris-administrationen har från början satt klimatkrisen högt på sin politiska agenda, medan Trump och hans tidigare administrationen hade en negativ inställning till internationella klimatavtal och till åtgärder för att minska utsläppen. Valet till kongressen blir också synnerligen viktigt. Om Trump skulle bli president och Republikanerna få majoritet i både senaten och representanthuset riskerar det allra mesta av Demokraternas alla klimatreformer att rivas upp.

Under Biden-administrationen återanslöt sig USA sig till Parisavtalet, efter att Trump hade tagit landet ur avtalet. Biden/Harris-administrationen har satt ambitiösa nationella mål för att minska USA:s klimatutsläpp, inklusive målet att göra USA:s elnät koldioxidfritt till år 2035 och att nå netto noll utsläpp i hela ekonomin senast år 2050.

Det enskilt viktigaste som Biden/Harris och Demokraterna har genomfört är beslutet om Inflation Reduction Act (IRA) som antogs av kongressen i augusti 2022 och är världens mest omfattande klimatlag.

IRA innebär statligt stöd på omkring 400 miljarder kronor per år under en tioårsperiod, 2022-2032, till en rad olika klimat- och energiprogram. De totala investeringarna beräknas blir betydligt större än så, eftersom avsikten med det statliga stödet är att stimulera privata investeringar. Lagen beräknas minska USA:s klimatutsläpp med ungefär 40 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Trump och Republikanerna i kongressen har utfäst sig att riva upp lagen. Risken är därför överhängande att det sker om Republikanerna vinner både presidentposten och majoriteten i de två kamrarna i kongressen.

Några av delarna i klimatlagen IRA:

Förnybar energi. Lagen erbjuder skattesubventioner för utveckling av sol- och vindkraft, vilket minskar kostnaderna för installation och drift.

Elektriska fordon. IRA ger skatteavdrag för köp av elbilar och stöd för laddstolpar

Energieffektivisering. Stöd ges för att energieffektivisera bostäder och byggnader, inklusive installation av energibesparande apparater och uppgradering av värme- och kylsystem.

Gröna industrier. Skatteförmåner och subventioner främjar produktion av batterier och solpaneler, skapar jobb och minskar importberoende.

Metanutsläpp. Strängare regler samt avgifter för att minska metanutsläpp från olje- och gasindustrin.

Skogsbruk och jordbruk. Medel avsätts för hållbara jordbruksmetoder och skogsbruk, som minskar klimatutsläppen och ökar upptag av koldioxid.

Konsekvenser av en Trump-seger för klimatpolitiken

En seger för Donald Trump skulle innebära en fortsättning på den politik som präglade hans första mandatperiod, som kännetecknades av en tillbakadragning från internationella klimatavtal och främjande av fossila bränslen. Trump drog USA ur Parisavtalet och hävde många miljöregleringar, inklusive begränsningar för utsläpp från kolkraftverk,  och regleringar för metanutsläpp.

Trump har förnekat vetenskapen om att det finns en global uppvärmning orsakad av människan. Han anställde under sin presidentperiod många personer på viktiga poster som aktivt ville motverka en klimatomställning och ville gynna fossila bränslen och bolagen som producerar dem. Om Trump väljs kommer fler lättnader för fossilindustrin och betydligt mindre stöd till förnybar energi och grön teknik. Plus, vilket nämnts ovan, att risken finns att Demokraternas klimatlag IRA rivs upp.

Globala effekter

Valet mellan Harris och Trump representerar två diametralt motsatta vägar för USA:s klimatpolitik. Harris vill se USA som en global ledare i kampen mot klimatkrisen, medan Trump-administrationen har prioriterat ekonomisk tillväxt genom fossil energi och avreglering.

Internationellt skulle en Harris-seger stärka globala klimatinsatser och samarbete. En Trump-seger skulle försvaga internationella klimatavtal och minska trycket på andra länder att uppfylla sina klimatmål. Det kanske allra allvarligaste för det internationella klimatarbetet med Trump är därför risken att klimatomställningen i många länder bromsar upp, som en konsekvens av att USA inte engagerar sig.