Mat & Klimat

Risk att agroekologin utarmas - "industriella matsystemet måste förändras"

markus-winkler-GeLlPkD62j0-unsplash
När allt fler talar om agroekologin som lösning är det viktigt att inte låta begreppet urvattnas. Agroekologins sociala och politiska principer måste bibehållas, skriver Lauren Baker (Foto: Markus Winkler, Unsplash)

16 juni 2021

FN:s kommitté för global matsäkerhet, CFS, införde nyligen rekommendationer om satsningar på så kallad agroekologi för att stärka en hållbar livsmedelsproduktion. Samtidigt finns det en ökande risk för att begreppet urvattnas – och att den stora omvandlingen av matsystemen som krävs uteblir. Det skriver forskaren och debattören Lauren Baker i denna kommentar.

Agroekologin syftar till att säkerställa produktionen av mat, samtidigt som naturen och den biologiska mångfalden skyddas och ett mer hållbart och rättvist livsmedelssystem byggs upp.

Rekommendationerna från CFS kom efter intensiva förhandlingar mellan regeringar, FN-organ, organisationer och den privata sektorn.

Nu är det viktigt att begreppet inte används i en ”grönmålning” – utan att även de sociala och politiska betydelserna av agroekologin bibehålls. Dessa är nämligen avgörande för de djupgående strukturella förändringar som de globala matsystemen måste genomgå.

 

Krisen har blottat ett ohållbart system

Agroekologin har vunnit en allt större acceptans i världen – och det finns tydliga bevis som stödjer dess transformativa förhållningssätt. Inom begreppet kombineras de ekologiska principerna om en ökad mångfald av grödor, om återbruk och gemensam kunskapsinhämtning, men också behovet av kultur och tradition – och betydelsen av en solidarisk och cirkulär ekonomi.

Det finns en växande risk för att endast valda delar av dessa budskap kommer att plockas upp i de offentliga diskussionerna – samtidigt som de verkligt förändrande delarna utelämnas.

Samtidigt har covid-19 på ett brutalt vis tydliggjort hur fel det kan gå när vi inte erkänner hur djupa kopplingarna är mellan ekologin och människors och djurs hälsa. Pandemin har stört matsystemen – och därmed människors försörjningsmöjligheter och hälsa – på global nivå. Men krisen har också belyst hur ohållbart och sårbart dagens matsystem är.

Den industrialiserade mat- och jordbruksmodellen, där maten ses som en vara och där man bortser från produktionens miljömässiga och sociala kostnader, måste förändras.

Den nuvarande modellen marginaliserar världens viktigaste mattillverkade – de småskaliga bönderna och arbetarna samt ursprungsbefolkningarna och deras innovativa lösningar, samtidigt som miljöskadorna är omfattande. Matsystemen beräknas stå bakom 30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Den återuppbyggnad som sker efter pandemin måste ta vara på möjligheterna till verkliga förändringar.

 

Agroekologin sprids över världen

Allt fler människor i olika delar av världen kan vittna om de förändringar som kan genomföras med hjälp av agroekologiska metoder. Ett exempel är de 600 000 bönderna i den indiska delstaten Andhra Pradesh, som med stöd från myndigheter och organisationer har inlett en storskalig övergång till ekologiska odlingar. Även i länder som Costa Rica, Senegal och Tyskland har stödet för agroekologiska och ekologiska jordbruk ökat.

Över hela världen har allt fler lokala, regionala och nationella jordbrukarnätverk börjat plädera för metoderna.

Allt detta sker samtidigt som större delen av de subventioner, satsningar och program som riktas till jordbruket är fortsatt inriktade på en industriell form av matproduktion.

I höst ska FN stå värd för ett globalt toppmöte om världens livsmedelssystem. För att kunna förverkliga alla de fördelar som agroekologin kan bidra med krävs det satsningar, offentliga investeringar och forskning som är inriktad på dess helhetssyn – samt agroekologins inbyggda sociala och politiska principer.

Beslutsfattare måste redan från början slå fast hur viktiga lokala institutioner och befolkningar är, att rättigheter måste utökas och skyddas, att infrastruktursatsningar genomförs – samt säkerställa den avgörande roll som småbönder, ursprungsbefolkningar och kvinnor har.

 

Lauren Baker/ IPS

*Lauren Baker är programchef för Global Alliance for the Future of Food och undervisar om globala matfrågor vid Torontos universitet, samt är knuten till ett program om matsäkerhet vid Ryerson-universitetet.

 

Se även: Satsning på klimatbyar skyddar mot översvämningar i Indonesien

Se även: Nya regenerativa jordbruksmetoder inger hopp i Kenya

 

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…