Mat & Klimat

Risk att agroekologin utarmas - "industriella matsystemet måste förändras"

markus-winkler-GeLlPkD62j0-unsplash
När allt fler talar om agroekologin som lösning är det viktigt att inte låta begreppet urvattnas. Agroekologins sociala och politiska principer måste bibehållas, skriver Lauren Baker (Foto: Markus Winkler, Unsplash)

16 juni 2021

FN:s kommitté för global matsäkerhet, CFS, införde nyligen rekommendationer om satsningar på så kallad agroekologi för att stärka en hållbar livsmedelsproduktion. Samtidigt finns det en ökande risk för att begreppet urvattnas – och att den stora omvandlingen av matsystemen som krävs uteblir. Det skriver forskaren och debattören Lauren Baker i denna kommentar.

Agroekologin syftar till att säkerställa produktionen av mat, samtidigt som naturen och den biologiska mångfalden skyddas och ett mer hållbart och rättvist livsmedelssystem byggs upp.

Rekommendationerna från CFS kom efter intensiva förhandlingar mellan regeringar, FN-organ, organisationer och den privata sektorn.

Nu är det viktigt att begreppet inte används i en ”grönmålning” – utan att även de sociala och politiska betydelserna av agroekologin bibehålls. Dessa är nämligen avgörande för de djupgående strukturella förändringar som de globala matsystemen måste genomgå.

 

Krisen har blottat ett ohållbart system

Agroekologin har vunnit en allt större acceptans i världen – och det finns tydliga bevis som stödjer dess transformativa förhållningssätt. Inom begreppet kombineras de ekologiska principerna om en ökad mångfald av grödor, om återbruk och gemensam kunskapsinhämtning, men också behovet av kultur och tradition – och betydelsen av en solidarisk och cirkulär ekonomi.

Det finns en växande risk för att endast valda delar av dessa budskap kommer att plockas upp i de offentliga diskussionerna – samtidigt som de verkligt förändrande delarna utelämnas.

Samtidigt har covid-19 på ett brutalt vis tydliggjort hur fel det kan gå när vi inte erkänner hur djupa kopplingarna är mellan ekologin och människors och djurs hälsa. Pandemin har stört matsystemen – och därmed människors försörjningsmöjligheter och hälsa – på global nivå. Men krisen har också belyst hur ohållbart och sårbart dagens matsystem är.

Den industrialiserade mat- och jordbruksmodellen, där maten ses som en vara och där man bortser från produktionens miljömässiga och sociala kostnader, måste förändras.

Den nuvarande modellen marginaliserar världens viktigaste mattillverkade – de småskaliga bönderna och arbetarna samt ursprungsbefolkningarna och deras innovativa lösningar, samtidigt som miljöskadorna är omfattande. Matsystemen beräknas stå bakom 30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Den återuppbyggnad som sker efter pandemin måste ta vara på möjligheterna till verkliga förändringar.

 

Agroekologin sprids över världen

Allt fler människor i olika delar av världen kan vittna om de förändringar som kan genomföras med hjälp av agroekologiska metoder. Ett exempel är de 600 000 bönderna i den indiska delstaten Andhra Pradesh, som med stöd från myndigheter och organisationer har inlett en storskalig övergång till ekologiska odlingar. Även i länder som Costa Rica, Senegal och Tyskland har stödet för agroekologiska och ekologiska jordbruk ökat.

Över hela världen har allt fler lokala, regionala och nationella jordbrukarnätverk börjat plädera för metoderna.

Allt detta sker samtidigt som större delen av de subventioner, satsningar och program som riktas till jordbruket är fortsatt inriktade på en industriell form av matproduktion.

I höst ska FN stå värd för ett globalt toppmöte om världens livsmedelssystem. För att kunna förverkliga alla de fördelar som agroekologin kan bidra med krävs det satsningar, offentliga investeringar och forskning som är inriktad på dess helhetssyn – samt agroekologins inbyggda sociala och politiska principer.

Beslutsfattare måste redan från början slå fast hur viktiga lokala institutioner och befolkningar är, att rättigheter måste utökas och skyddas, att infrastruktursatsningar genomförs – samt säkerställa den avgörande roll som småbönder, ursprungsbefolkningar och kvinnor har.

 

Lauren Baker/ IPS

*Lauren Baker är programchef för Global Alliance for the Future of Food och undervisar om globala matfrågor vid Torontos universitet, samt är knuten till ett program om matsäkerhet vid Ryerson-universitetet.

 

Se även: Satsning på klimatbyar skyddar mot översvämningar i Indonesien

Se även: Nya regenerativa jordbruksmetoder inger hopp i Kenya

 

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska