Mat & Klimat

Fortsatt debatt om höghastighetsjärnväg är bra eller dålig klimatpolitik

12 oktober 2022

En direkt konsekvens av det pågående regeringsskiftet är att planerna på höghastighetsjärnväg läggs i malpåse. Beskedet är ett bakslag för MP som drivit frågan hårt, men alla grönt sinnade är inte lika upprörda. “Jag har länge varit kritisk”, säger partiets tidigare språkrör Birger Schlaug.

 

Bakslag för MP

Sverigedemokraterna har konsekvent varit negativa till järnvägssatsningar, som beräknas kosta 400 miljarder kronor, och fått med sig Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i en riksdagsmotion. De sträckor som föreslagits är Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö.

Från tågbolagen SJ och MTRX är man dock kritiska och gick redan före valet ut med vad man anser blir konsekvenserna av att stoppa eller bromsa den process som drogs igång under regeringen Reinfeldt. Bland annat är man negativa till att kortsiktigt behov, som järnvägsunderhåll, ställs mot långsiktiga investeringar, men också mot en ryckighet i planeringen, där decennielånga processer plötsligt avbryts.

Ett av demokratins villkor är emellertid att med nya riksdagsmajoriteter kan tidigare beslut rivas upp och färdriktningen ändras. Frågan om höghastighetsjärnväg är bra eller dålig klimatpolitik har med de blåbrunas besked åter blivit högaktuell. Samtidigt som Miljöpartiet drivit frågan om höghastighetsjärnväg hårt, ifrågasätter partiets tidigare språkrör Birger Schlaug om det är klok politik.

– Jag har onekligen lite svårt att bli upprörd över den nya regeringens hållning. Jag har länge varit kritisk till projektet, av en massa skäl, säger Schlaug.

 

Har vi för bråttom?

Birger Schlaug pekar bland annat på att nya banor på nya sträckningar leder till nya barriärer, både fysiska och i form av buller. som ljudliga. Men han ifrågasätter också klimatnyttan med höghastighetsjärnväg.

– Klimatnyttan måste ifrågasättas eftersom projektet utbyggnaden inte lär vara klart på bortåt 25 år. Bygget i sig kräver massor med fossila bränslen, stål och cement, säger Schlaug.

Trafikverkets underlag visar dock på att ökade utsläpp under utbyggnadsfasen kompenserats efter 25-35 år. I underlaget anges emellertid att det kan finnas scenarier där det tar ännu längre tid för det ackumulerade nettoutsläppet att bli noll, till exempel om trafiktillväxten blir lägre än väntat. Den effekt som i första hand på lång sikt antas kunna ge klimatnytta är överflyttning av trafik från inrikesflyg till höghastighetståg. Med ekonomiska incitament riktade mot inrikesflyg, eller till och med förbud mot korta flygresor, skulle dock överflyttning från flyg till tåg kunna ske utan höghastighetståg.

– Sedan har vi den filosofiska frågan: Varför i h-e ska vi ha så bråttom? På vilket konto ska vi sätta in den sparade tiden? Ska vi ta ut den när liemannen säger att det är dags? Jag är övertygad om att vi måste tagga ner istället, inse att vi måste leva på ett annat sätt. Det vi nu behöver är tåg som håller tidtabeller, som är rena, trevliga och bekväma. Sen må det ta någon timme längre från Stockholm till Göteborg, säger Schlaug. 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare