21 december 2020

För att klara miljömålen i tid behöver vi snarast dra ned på köttproduktionen till en ekologiskt hållbar nivå. Men hur? Övergripande finns två metoder – frivillighet och begränsningar. Dessa kan i sin tur delas in i åtta kategorier – fyra frivilliga och fyra begränsande metoder. Här jämförs dessa metoders effekt. 

Sverige ligger på plats 36 av 195 i världen vad gäller köttkonsumtion per capita. De livsmedel vi äter slukar ensamt hela vårt utrymme för hållbar klimatpåverkan, och en stor del av detta kan tillskrivas djurhållningen. Vi behöver snarast byta en köttfri dag i veckan mot högst en köttdag i veckan om vi ska klara klimatmålen. Detta eftersom klimatsmartare kött bara räcker till en liten del av dagens köttköp. Se till exempel WWF:s beräkningar i One planet plate, som även inkluderar vad som krävs för biologisk mångfald.

Ju rikare vi blir, desto mer kött har vi råd med. Men nu när nästan alla i Sverige har råd med kött varje dag, så finns inte lika mycket status i köttmängder. Det har nog bidragit till att vi de senaste åren lyckats vända kurvan till minskande köttkonsumtion i många länder, nästan helt utan politiska beslut. Tänk då hur mycket som kan ske MED politiska beslut.

Fokus i den här jämförelsen ligger varken på pris eller realism, utan på effekt. Vilket inte behöver leda till samma slutsatser som helhetsperspektiv.

I grunden är utformning och genomförande avgörande för hur stor effekt en viss metod får. Det är också tydligt att en kombination av metoder kan ge högre effekt än om varje metod används separat. Inte minst behövs ju anpassad information i alla scenarier. Så 1+1 kan bli 3. Men först jämför vi metoderna separat.

Frivilliga metoder

Leva som man lär

Att själv äta mindre kött är den klart vanligaste insatsen för att minska köttproduktionen, men är det den mest effektiva metoden?

Snittsvensken äter tusentals djur under sin livstid, så visst gör individuella val skillnad. Men den som lyckas påverka många andra kan ju göra en mångdubbelt större skillnad än den som ”bara” övertygar sig själv.

Det är dock viktigt för förtroendet att den som vill påverka andra själv lever på ett sätt som andra uppfattar är att leva som man lär. Och även om inget sägs, så gäller att ju fler som syns välja bort kött alltid eller ibland, desto lägre blir tröskeln för fler att göra detsamma.

Information och psykologi

Bara information räcker sällan långt för att omvända politiker, kostchefer, andra makthavare eller allmänheten. Men rätt information till rätt personer i rätt läge kan vara väldigt värdefullt, och oavsett styrmedel så krävs ju information som förklaring. 

Kultur som inte uppfattas som propaganda kan också spela extra stor roll. Till exempel det som uppfattas som satir, eller vad som äts i filmer, sånger och av trendsättare. Berättelser och bilder påverkar ofta mer än text, men texter behövs som fördjupning och grund. 

Att begränsa reklamen och utforma cigarettpaket så avskräckande som möjligt istället för lockande har varit relativt effektivt, så det finns anledning att tro att motsvarande vore kostnadseffektivt även för konsumenters köttköp.

Nudging/puffning har problemet att de flesta måltider är svåråtkomliga för effektiv nudging. Effekten varierar ganska mycket och är osäker långsiktigt. Men där man kommer åt kan vegonorm få stor effekt, redan med så enkla metoder som att de som vill ha kött måste anmäla det särskilt.

Godare vegomat

Tänk om nästan alla ansåg att vegomat smakade bättre eller samma som de flesta varianter av kött. Vi har redan kommit långt – det “växtbaserade köttet” har gjort stora landvinningar i världen och anses av många vara ett fullgott alternativ. I Singapore har labodlat kött nyligen godkänts för försäljning för första gången i historien. Vegomat lär fortsätta utvecklas snabbt även utan statligt stöd.

Allt fler skolor har lärt sig enkla knep för att göra hållbar skolmat riktigt god och lockande.  Motsvarande möjlighet att påverka de flesta vuxna finns inte. Men eleverna kan i sin tur påverka sina föräldrar att vänja sig vid ny mat.

Individer kan också bjuda vänner på god vegomat utan pikar och propaganda. För om fler ska ändra sig behöver de hellre känna att det är deras eget val än att de övertalas.

Sprida goda exempel

För global spridning kan ju inte alla länder övertyga varandra, men hittills är det inget land som satsar på att sprida metoder för minskad köttkonsumtion. Så om Sverige ”bara” lyckades omvända Kina eller motsvarande folkmängd, så skulle effekten bli hundra gånger större än om alla svenskar blev veganer. 

En spektakulär reform som börjar i liten skala kan bli omtalad över hela världen. Nu går ju andra länder före med köttskatt, så kanske ger det då större effekt att bli först med köttransonering. Sverige kan annars bli omtalat för ambitiösa mål för mindre kött, som i sin tur driver på en kombination av metoder (se resten av den här texten). Dessutom lär det bli en global nyhet i sig om ett land satsar på global spridning av metoder för färre köttköp.

Att vända hela världen är förstås lättare sagt än gjort, men om Sverige till exempel skulle få EU att minska köttkonsumtionen med bara två procent (vilket även kan göras genom politiska beslut) så är den volymen större än allt kött som äts i hela Sverige.

Begränsande metoder

Köttskatt

Olika studier har landat i ganska olika resultat för hur mycket köttkonsumtionen beräknas minska om köttskatten är på en viss nivå. Men det lär behövas en köttskatt på upp till flera hundra kronor per kilo för att uppnå nödvändig effekt, och då skulle ändå rika kunna fortsätta köpa allt kött de vill, vilket lär upplevas orättvist.

En köttskatt lär bli låg, i alla fall i början, så likt flygskatten lär effekten komma mer av signalen och debatten som skatten skapar, än av de extra kronor det kostar.

Regeringarna i Nederländerna och Tyskland har i år föreslagit köttskatt, vilket där har folkligt stöd. När de första länderna går före kan det snabbt bli många fler. Särskilt om intäkterna från köttskatt öronmärks till billigare etiska livsmedel och om ordet köttskatt byts mot till exempel etikbonus eller grön matrabatt. 

Se även: Blir Tyskland eller Nederländerna först med köttskatt?

Köttransonering

Att köttransonering skulle accepteras kan idag framstå som otroligt, men vi vet hur snabbt vad som är möjligt kan förskjutas. Det kan också bli del av en bredare klimatransonering av konsumtion.

Vi vet att en central faktor för att människor ska acceptera nyordning är att den upplevs som rättvis. Och vad är mer rättvist än att alla får rätt att köpa samma mängd? 

Se även: Analys: köttskatt eller ransonering?

Köttförbud

Förbud är rimligen det svåraste att få igenom för dem som vill det. En svart marknad lär också uppstå, och att ens nämna ordet kan trigga motreaktioner.

Begränsa köttsvinnet

Förutom matsvinn i stort, slängs många animaliska produkter för att människor inte ens vill ha dem när det är väldigt billigt. Bara vissa djur äts och av de som äts är det bara vissa delar som äts. Mycket blir över av blod, inälvor, hud, med mera.

Så om vi helt slutade slänga kött skulle köttproduktionen åtminstone kunna halveras. Till Södertäljes skolmat köps mycket djurdelar som annars slängs. Edward Blom har också föreslagit inälvsonsdag som alternativ till köttfri måndag. En köttskatt skulle också kunna vara mycket högre på de delar av djuret som äts mest. Men en större effekt är svår att få till så länge som människor har råd att slänga kött.

Kombination av metoder:

 Även om vi bara i försiktig grad använder ekonomiska styrmedel med lockande namn, godare vegomat, minskat matsvinn, effektiva psykologiska metoder och viss internationell spridning, så kan de tillsammans räcka för att minska Sveriges köttmiljöpåverkan till en ekologiskt hållbar nivå.

Det vi mest troligt lär få se mer av i närtid i världen är nog godare vegomat och köttskatt. Så med en unik nisch kan Sverige göra större skillnad – som ransonering och/eller global spridning av goda exempel.

Bland individer har nog du som läst ända hit större möjligheter än de flesta att påverka vad som kommer ske nu under 2020-talet då vi verkligen måste få fart på omställningen.

Olika personer har olika möjligheter, så hitta din nisch. Olika metoder är som sagt olika effektiva, men kom ihåg att den minst effektiva strategin är den som aldrig blir av. 

Göran Hådén