Vi kan minska arbetslösheten drastiskt genom att ta rygg på ett system som visat sig fungera bra i en annan del av samhället – fotbollsakademierna.

Att arbetsförmedlingen fungerar dåligt är ingen nyhet, och den senaste tidens hårda belastning på myndigheten har tydligt visat att det är hög tid för Sverige att bygga om hela entréplanet till arbetsmarknaden.

De gångna åren 2020–21 har varit extraordinära på många sätt, inte minst vad gäller arbetslöshet. Johan Eklund från ST-facket på Arbetsförmedlingen säger i en intervju för SVT att man helt enkelt inte hinner med de långtidsarbets- lösa, och knappt ens klarar att ta hand om de nyinskrivna på ett tillfredsställande sätt. Men man ska vara en helt egen sorts guldfisk för att påstå att det fungerade särskilt bra innan Coronakrisen slog till – siffrorna har legat långt över gränsen för det acceptabla i många år. Nu måste vi därför dra en gräns och sluta pumpa in 80 miljarder kronor om året i en havererad institution. Vi kan sköta det här bättre, vi kan till och med se till att Sverige blir ett land där ingen som är kapabel att arbeta någonsin behöver vara arbetslös, där ingen tvingas utstå förödmjukelsen av att söka massor av jobb man varken har intresse eller fallenhet för bara för att blidka det själlösa maskineri som Arbetsförmedlingen har urartat till. Resultatet för den arbetssökande blir så alltför ofta en förödande förlust av självförtroende och initiativ- förmåga, något som behövs på alla plan senare i livet.

Plats på scen: Företagsakademierna

Med inspiration från fotbollsakademierna kan vi införa företagsakademier. Arbetsförmedlingens budget på 80 mil- jarder kronor förs över till ett program där den arbetslöse tar direktkontakt med ett företag som hen själv valt ut, och ansöker om att få ingå i ett instegsprogram som vi kan kalla en företagsakademi. Där lär hen sig ett yrke eller visar prov på befintliga färdigheter samtidigt som en kontakt etable- ras, utan arbetsförmedlingen som mellanhand.

Företaget kan snabbt bedöma vilken utbildning som even- tuellt saknas, sedan kan den arbetssökandes tid fördelas mellan en lärlingsposition hos företaget och någon av våra redan etablerade arbetsinriktade utbildningar. Företagen får dra av hela kostnaden för lärlingens lön i sin skatte- deklaration och lärlingen får upp till 200 000 kronor per år (16 600 i månaden) skattefritt i stället för alla olika bidrag och/eller a-kassa.

Man kan börja med en lärling per tio anställda i företag med upp till femtio anställda. Större företag kan ha en mer omfattande schemalagd företagsakademi i samarbete med komvux eller andra utbildningsställen.

Med ett lärlingssystem som detta blir ingången till arbets- marknaden för den arbetslöse säkrare och mer anpassad efter intresse och förmåga, dessutom får de alltid en arbets- merit att lägga till i sitt CV efter varje lärlingsperiod. För företagen öppnas möjligheten att skräddarsy precis den kompetens de behöver.

Douglas Weiberg