13 maj 2022

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimatet i skymundan

Så trots vår ökade kunskap har det till stor del blivit svårare att förutse framtiden. Detta samtidigt som vi gjort oss mer beroende än någonsin av just att förutse framtiden och utifrån det agera här och nu för en ljus framtid.

Men med backspegeln som kompass är fokus nu mer på en framtida militär invasion från Ryssland än den analys som riksdagspartierna var överens om i försvarsberedningen redan 2007: “De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna hotar oss alla. De utgör de allvarligaste hoten mot människors säkerhet och fundamentala levnadsvillkor.”

Inte konstigt när hela världen destabiliseras. Sedan dess har den globala miljöförstöringen förvärrats, men försvarsberedningens senaste övergripande analys 2019 har ändå ändrats i motsatt riktning, till att förändringar i miljö och klimat inte längre lyfts som det största säkerhetshotet. SD ville till och med stryka hela avsnittet om klimatförändringar.

En föränderlig värld

Just nu verkar det i både första, andra och tredje hand vara läget 2022 som avgör om Sverige är med i NATO 2040. Som om det säkerhetspolitiska läget inte varit i konstant förändring så länge någon kan minnas. Detta går igen i fråga efter fråga.

Så hur vi kan främja ett mer långsiktigt tänkande när varken våra mänskliga hjärnor eller människoskapade samhällssystem är byggda för det?

I boken Konsten att förutsäga framtiden av Tetlock och Gardner (2016) analyseras med forskning varför vissa lyckas bättre än andra i sina framtidsprognoser. Viktigast är att ständigt vara beredd till omprövning och utveckling. Att satsa mer på oprövade möjligheter än prövade omöjligheter.

Vissa övergripande konstateranden är enkla, som att miljön är grunden för allt annat och så länge takten i den gröna omställningen är för låg blir det ännu mer som behöver göras på de år som är kvar för att nå klimatmålen i tid.

Exakt hur denna radikalisering bäst bör ske är dock inte givet. Därför utforskar vi många olika vägar på den här sidan. Det som testas kan vi lära oss av, oavsett hur det går.

Konsten att förutsäga framtiden. Daidalos förlag, 2016.

Sannolikheten för en viss samhällsförändring i vår komplexa värld ligger oftast närmare 50 procent än vi tror. En orsak till att vi har så många orimligt starka övertygelser och förhastade slutsatser är att det ofta finns många aspekter vi inte tänkt på innan vi formar en åsikt som vi sedan ogärna ändrar. Ser man negativt på framtiden är det goda nyheter.

Samtidigt är det sannolikt att även väldigt osannolika händelser inträffar någon gång, så utan tvivel är man inte klok, som Tage Danielsson uttryckte det. Ett enkelt klokt steg kan således vara att tvivla på att klimatet skulle vara ett mindre säkerhetspolitiskt hot idag än för 15 år sedan.  

Göran Hådén