14 november 2021
Två av klimattoppmötets största framgångar var de skärpta målen för metanutsläppen och avskogningen – två områden som är intimt förknippade med den globala djurindustrin. Ändå lyser politiken med sin frånvaro i just köttfrågan. “Vi kan inte längre ignorera kon i rummet”, säger Claire Bass på Humane Society International.
Efter ett dygns extra förhandlingar mynnade klimatförhandlingarna på toppmötet i Glasgow slutligen ut i ett avtal. “The Glasgow Climate Pact” ska hålla 1,5 gradersmålet vid liv genom höjda klimatambitioner på flera områden, men många bedömare kritiserar avtalet för att vara för urvattnat och otillräckligt. Särskilt eftersom Kina och Indien i sista stund lyckades ersätta en formulering om att fasa ut bidrag till kolkraft med att istället tala om att “fasa ned” dem. Samtidigt ses avtalet som en framgång av vissa eftersom det är första gången utfasning av fossila subventioner över huvud taget nämns.
Miljöpartiets Pär Holmgren kallar avtalet för en “blek kompromiss” men menar att det i alla fall finns ett budskap om att länderna måste trappa upp klimatarbetet. Jennifer Morgan, chef på Greenpeace International, är inne på samma spår:
– Avtalet är svagt… men vi har skickat signalen att kolkraftens tidsålder går mot sitt slut. Och det spelar roll, säger hon i ett uttalande.
Något annat som kritiker lyfter är ländernas ovilja att kompensera fattiga länder för de klimatrelaterade skador som redan nu drabbar dem, och som väntas bli mycket värre under de kommande åren.
Klimataktivisten Greta Thunberg på Twitter
Förhandlingarna i Glasgow mynnade ut i två stora framgångar under mötets första hälft. Det första var ett avtal om att få stopp på avskogningen till 2030 och återställa förstörd natur, och det andra handlade om att få ner utsläppen av den kraftiga växthusgasen metan.
Skogsavtalet skrevs under av över 100 länder och innefattar löften om nästan 20 miljarder dollar från både privata och offentliga källor. Experter lyfter dock ett varningens finger eftersom ett liknande avtal slöts 2014, och fick då inget genomslag alls i praktiken. Skillnaden nu är att länderna är fler, med viktiga länder som Brasilien, Ryssland och Kina ombord, och att resurserna är större. Till exempel har över 1 miljard dollar säkrats för att skydda och återställa regnskogen i Kongo.
Avtalet om metanutsläppen var främst en produkt av förhandlingar mellan EU och USA men som över hundra andra länder nu anslutit sig till. Metanavtalet siktar på att minska utsläppen av den kraftfulla gasen med 30 procent fram till 2030 jämfört med 2020 års nivåer. Eftersom metangas har en kort livslängd i atmosfären får minskade utsläpp relativt snabbt utslag för klimatet. Forskare menar att avtalet kan komma att förhindra 0,2 graders uppvärmning. Avtalet saknar dock några av världens största metanutsläppare, nämligen Kina, Ryssland och Indien.
– Vi måste minska utsläppen snabbt. Att få ned metanutsläppen är en av de mest effektiva åtgärderna för att få ned uppvärmningen på kort sikt… det är den lägst hängande frukten, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Se även: Minskade metanutsläpp: lågt hängande frukt i klimatkampen
Nästan all fokus i metanfrågan har legat på att täppa till de läckor som förekommer i fossilindustrin och som visat sig vara mer omfattande än vad man tidigare trott. Men faktum är att en tredjedel av metanutsläppen härstammar från djurjordbruket. När det kommer till avskogningen är djurjordbruket både direkt, och indirekt en bakomliggande orsak. Generellt står djurjordbruket för ungefär en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser. Ändå finns ingenting i avtalen som syftar till att fasa ut köttsubventioner eller på andra sätt stödja omställningen till ett mer växtbaserat matsystem.
Inte ens maten som serverades på själva mötet var inom planetens ramar – trots att menyn beskrevs som klimatvänlig innehöll de flesta alternativen djurprodukter och flera rätter överskred hållbara 0,5 kg CO2e med råge.
Tusentals aktivister har tillsammans med ledande vegoföretag och kändisar gått ihop under kampanjen #TheCowInTheRoom för att få politikerna att sluta blunda för djurjordbrukets påverkan på miljön och klimatet.
– Vi kan helt enkelt inte längre ignorera kon i rummet – vetenskapen är tydlig i att vi behöver sätta mål för minskad konsumtion av kött- och mjölkprodukter. Trots att det finns en tydlig aptit för mer växtbaserad kost verkar det som att politikerna inte förstår behoven och potentialen i frågan, säger Claire Bass, ordförande för Humane Society International UK.
För Europas del krävs det signifikanta minskningar i konsumtionen av kött och mjölkprodukter, enligt organisationen ProVeg. Till 2040 bör medborgarna minska konsumtionen av kött- och mejeriprodukter med runt 80 procent, samtidigt som konsumtionen av ägg och sjömat minskar med 65 procent och ersätts med växtbaserade alternativ.
Michael Abdi Onsäter
Se även: Kommunen vill halvera mängden kött i skolan – inom fem år
Se även: Helsingfors antar bindande kolbudget – halverar kött och mjölk i offentlig sektor
Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.