Kortare arbetstid vore en central reform för både livskvalitet och miljö. När Socialdemokraterna inspirerade av andra länder nu öppnar för kortare arbetstid igen så är det historiskt. Tillsammans med V och MP så kan riksdagen efter valet 2026 därmed ta dom första stegen för kortare arbetstid på över 50 år.

I den gröna omställningen kommer vi behöva etablera många nya vanor. Vi kommer behöva byta mat, byta färdsätt, osv, samtidigt som vi ska orientera oss i en allt mer komplex värld. Det här kommer ta tid att få på plats.

Då skulle det onekligen underlätta om heltidsarbetande inte är för trötta efter arbetsdagen för att använda den lilla fritid vi har på vardagarna. Det handlar både om att ha fritiden och ha ork att använda den på ett bra sätt.

Att välja, hantera, laga och äta vegetarisk mat tar inte längre tid än kött när vi har vant oss. Men vi behöver ta oss över tröskeln till att etablera sådana vanor.

I snitt går det snabbare att transportera sig med cykel än med bil i svenska städer, om man räknar inklusive parkering och från dörr till dörr. Men det är en mental barriär om vi inte vet var cykelvägarna finns, hur man lagar en punktering, eller om vi har bråttom på en sträcka där bilen är snabbare.

Det tar inte alls särskilt lång tid att investera eventuella sparpengar hållbart, men om man aldrig gjort det förut så är det lätt att tänka att det är ett mycket större projekt än vad det är.

Att reparera eller hitta nya användningsområden för saker, laga och sy om kläder eller köpa/sälja/skänka begagnat är inte bara mer hållbart utan ofta även billigare än att spontant köpa nytt. Men det kräver mer tid och mental energi.

Till och med min trasiga spegel hittade ett nytt hem, i en konstnärs konstprojekt. Jag tror många upplever lyckan av att komma på sätt att inte slänga i onödan, som större än lyckan av att “fynda” i en affär, vilket inte heller blir en lika intressant berättelse.

Allt det här är exempel på att mer fri tid kan vara bra för att etablera grönare vanor, men också genom att vi får mer energi att ta itu med olika saker.

Den största klimateffekten av kortare arbetstid kommer dock om vi väljer mer fri tid istället för mer lön/pengar och därmed mer konsumtion. Dvs samma timlön, men givetvis med kompensation för låginkomsttagare. Det skulle främja jämlikheten och tydligare begränsa just slöseri och överkonsumtion.

Inkomstnivå är faktiskt den klart viktigaste faktorn för svenskars klimatutsläpp. Ju mer pengar vi har, desto mer konsumerar vi, så desto mer förstörs miljön.

Våra hjärnor fungerar tyvärr så att om vi i vardagen väljer en klimatsmart och artsmart livsstil, så känner vi oss förtjänta av att “kompensera” det med exempelvis extra flygresor. För någonstans spenderar vi ju dom pengar vi sparat. Detta kallas rekyleffekten och därför behöver vi på samhällsnivå välja mer fri tid istället för mer pengar och prylar.

Fram till 70-talet valde riksdagen steg för steg både kortare arbetstid och högre löner. Kring millenieskiftet var det en stor samhällsdebatt om att fortsätta korta arbetstiden, men av olika skäl blev det inte av då.

Sedan dess har tillväxten och den teknologiska utvecklingen fortsatt så att många svenska hem idag är överfulla med teknik, kläder och prylar, men vi har inte tid att använda allt. Nu gör dessutom AI-utvecklingen att många kan klara sitt jobb på mycket mindre tid, samtidigt som många andra länder kortat arbetstiden.

Sammantaget är det en högst rimlig analys från S att det kan vara läge att lyfta kortare arbetstid igen. För varje år som går blir det rimligare än någonsin att åter korta normalarbetstiden.

Dom invändningar som lyfts om olika yrkens olika förutsättningar behöver förstås hanteras, men det är ju en utmaning som vi har oavsett om normen för arbetsveckans längd blir 50, 40 eller 30 timmar i veckan.

Alla jobbar ju inte 40 timmar i veckan idag bara för att det är normen, men normen har stor påverkan. Bland annat väljer dom flesta som har formell möjlighet att gå ner i arbetstid på sin arbetsplats att inte göra det, trots att dom vill. Man är rädd för att sticka ut, för att behöva göra lika mycket arbete på kortare tid, för att ens arbetskamrater ska behöva jobba mer om man själv jobbar mindre, osv.

Därför behöver kortare arbetstid genomföras gemensamt på samhällsnivå. Trots att det var länge sedan vi hörde någon ropa:

“Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vill ha sex timmars arbetsdag!”

…så är återkommande halva svenska folket i SOM-institutets mätningar positiva till att korta normalarbetstiden så mycket som till sex timmars arbetsdag.

Men nu finns alltså äntligen en öppning för att kortare arbetstid kan bli en het politisk fråga igen, så låt oss sprida budskapet och hålla liv i visionen!