Värmeböljor, översvämningar och långvarig torka – det är några av de konsekvenser som klimatkrisen för med sig och som hotar ett redan sårbart livsmedelssystem på många håll i världen. Konsekvenserna är som störst i områden som redan lider av undernäring och en otrygg matproduktion.

Mycket har hänt under sedan 1960-talet vad gäller produktiviteten i det globala matsystemet. En explosionsartad utveckling av nya tekniker, mineralgödsel och globala handelssystem har möjliggjort den stora populationstillväxt som skett under 1900-talets andra hälft och fram till idag. Men nu visar en ny studie publicerad i Nature Climate Change, att denna utveckling hämmas av den eskalerande klimatkrisen. 

Extrema väderförhållanden hämmar tillväxten hos grödor och försvårar för bönderna som sliter med att bruka den hotade matjorden. Enligt studien hade världens matproduktion varit 21 procent högre idag om det inte vore för effekterna av den antropogena klimatförändringen, och vi är ännu bara i början av klimatkrisens tidevarv.

Matsystemet blir allt känsligare

Sedan 1960 har den globala matproduktionen ökat från 2 300 kalorier per person och dag till dagens 2 700. Fördelningen av maten har också blivit mer jämlik, men det kvarstår fortfarande enorma utmaningar; trots att det teoretiskt sett vore möjligt att tillgodose alla människors behov med nuvarande produktion, lider 800 miljoner människor av kronisk undernäring, enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO. Av dessa är 200 miljoner barn.

I Afrika söder om Sahara har matproduktionen minskat de senaste 30 åren, och antalet undernärda har fördubblats sedan 1970. Och det är just dessa regioner, i vilka matförsörjningen redan är hotad, som väntas drabbas värst av klimatkrisens effekter på jordbruket.

– Effekten är tydligare i varmare regioner som Afrika, Sydamerika och Karibien (26-34 procent), skriver rapportförfattarna. Vi har också sett att den globala matproduktionen har blivit allt känsligare för den pågående klimatförändringen.

Enligt FAO så måste matproduktionen öka med hela 70 procent till 2050, då världens befolkning väntas nå 9 miljarder.

(Bild: FAO – How to Feed the World in 2050)

Hotad matjord

En tidigare studie har visat att världens 10 viktigaste grödor – som ris, majs, soja och vete – har påverkats negativt på grund av klimatkrisen. Även här är det de fattigaste länderna som har påverkats mest.

Utöver klimatförändringen finns det andra orosmoln som hänger över vår framtida mattrygghet. Själva intensifieringen av jordbruket har lett till en mängd olika miljöproblem som i sin tur hotar matjorden och ekosystemen i världen. Hälften av planetens matjord har försvunnit eller försämrats de senaste 150 åren, och om vi fortsätter i samma takt kan den i princip vara förbrukad om 60 år, enligt Maria-Helena Semedo på FAO.

Övergödning och överanvändning av giftiga bekämpningsmedel är andra faktorer som hotar ekosystemen i och kring matproducerande regioner.

Övergödning kan leda till algblomning som i sin tur kväver ekosystemen. (Dianchi Lake, China by eutrophication&hypoxia is licensed under CC BY 2.0)

Det intensiva jordbruket driver också på klimatkrisen: produktionen av mineralgödsel leder till stora utsläpp av växthusgaser. Det gör även djurhållningen och läckaget av bland annat lustgas till atmosfären. Matjordens viktiga kolförråd har också minskat över tid som en följd av det intensiva jordbruket – enligt en studie publicerad i PNAS, har världens jordar förlorat 8 procent av sitt totala kolinnehåll. Det innebär att 133 miljarder ton kol tillförts till atmosfären från våra jordar.

Schematisk bild över utsläppen från lantbrukssektorn. Foto: Ekologiska Lantbrukarna

Michael Abdi Onsäter

Se även: Flera studier visar: Matsystemet driver massutrotningen

Se även: Moder Matjord del 1: Hoten mot våra jordar