Mat & Klimat

Ny studie: Klimatkrisen leder till minskade skördar - låginkomstländer drabbas värst

Redan idag har människans klimatpåverkan lett till kraftigt försämrade skördar i några av världens mest otrygga regioner. Bara i Afrika lider ungefär 200 miljoner människor av kronisk undernäring (Foto:@studiofabelhaft, Unsplash)

6 april 2021

Värmeböljor, översvämningar och långvarig torka – det är några av de konsekvenser som klimatkrisen för med sig och som hotar ett redan sårbart livsmedelssystem på många håll i världen. Konsekvenserna är som störst i områden som redan lider av undernäring och en otrygg matproduktion.

Mycket har hänt under sedan 1960-talet vad gäller produktiviteten i det globala matsystemet. En explosionsartad utveckling av nya tekniker, mineralgödsel och globala handelssystem har möjliggjort den stora populationstillväxt som skett under 1900-talets andra hälft och fram till idag. Men nu visar en ny studie publicerad i Nature Climate Change, att denna utveckling hämmas av den eskalerande klimatkrisen. 

Extrema väderförhållanden hämmar tillväxten hos grödor och försvårar för bönderna som sliter med att bruka den hotade matjorden. Enligt studien hade världens matproduktion varit 21 procent högre idag om det inte vore för effekterna av den antropogena klimatförändringen, och vi är ännu bara i början av klimatkrisens tidevarv.

 

Matsystemet blir allt känsligare

Sedan 1960 har den globala matproduktionen ökat från 2 300 kalorier per person och dag till dagens 2 700. Fördelningen av maten har också blivit mer jämlik, men det kvarstår fortfarande enorma utmaningar; trots att det teoretiskt sett vore möjligt att tillgodose alla människors behov med nuvarande produktion, lider 800 miljoner människor av kronisk undernäring, enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO. Av dessa är 200 miljoner barn.

I Afrika söder om Sahara har matproduktionen minskat de senaste 30 åren, och antalet undernärda har fördubblats sedan 1970. Och det är just dessa regioner, i vilka matförsörjningen redan är hotad, som väntas drabbas värst av klimatkrisens effekter på jordbruket.

– Effekten är tydligare i varmare regioner som Afrika, Sydamerika och Karibien (26-34 procent), skriver rapportförfattarna. Vi har också sett att den globala matproduktionen har blivit allt känsligare för den pågående klimatförändringen.

Enligt FAO så måste matproduktionen öka med hela 70 procent till 2050, då världens befolkning väntas nå 9 miljarder.

 

(Bild: FAO – How to Feed the World in 2050)

 

Hotad matjord

En tidigare studie har visat att världens 10 viktigaste grödor – som ris, majs, soja och vete – har påverkats negativt på grund av klimatkrisen. Även här är det de fattigaste länderna som har påverkats mest.

Utöver klimatförändringen finns det andra orosmoln som hänger över vår framtida mattrygghet. Själva intensifieringen av jordbruket har lett till en mängd olika miljöproblem som i sin tur hotar matjorden och ekosystemen i världen. Hälften av planetens matjord har försvunnit eller försämrats de senaste 150 åren, och om vi fortsätter i samma takt kan den i princip vara förbrukad om 60 år, enligt Maria-Helena Semedo på FAO.

Övergödning och överanvändning av giftiga bekämpningsmedel är andra faktorer som hotar ekosystemen i och kring matproducerande regioner.

 

Övergödning kan leda till algblomning som i sin tur kväver ekosystemen. (Dianchi Lake, China by eutrophication&hypoxia is licensed under CC BY 2.0)

 

Det intensiva jordbruket driver också på klimatkrisen: produktionen av mineralgödsel leder till stora utsläpp av växthusgaser. Det gör även djurhållningen och läckaget av bland annat lustgas till atmosfären. Matjordens viktiga kolförråd har också minskat över tid som en följd av det intensiva jordbruket – enligt en studie publicerad i PNAS, har världens jordar förlorat 8 procent av sitt totala kolinnehåll. Det innebär att 133 miljarder ton kol tillförts till atmosfären från våra jordar.

 

 

Schematisk bild över utsläppen från lantbrukssektorn. Foto: Ekologiska Lantbrukarna

 

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Flera studier visar: Matsystemet driver massutrotningen

Se även: Moder Matjord del 1: Hoten mot våra jordar

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

amazon
Klimat
IPS Inter Press Service

Brasiliens regering dolde siffror om ökad skövling i Amazonas

Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Hälsa
Michael Abdi Onsäter

Rapport: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Ett förändrat klimat med högre temperaturer och mer extremväder kan leda till att förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer ökar. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny riskprofil som undersöker hur olika livsmedelskategorier kan komma att påverkas.

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?