Mat och klimat lyfte 2020 hur skolträdgård, kolonilotter och kommersiell odling med hjälp av EU-stöd kommit igång med verksamhet på 4 000 kvadratmeter odlingsmark i Håga utanför Uppsala, och hur projektledaren Henrik Andersson såg möjligheter att skala upp projektet med en grön ring av grönsaksodlingar runt Uppsala.

Hur har det då gått under de fyra år som gått, nu när EU-bidragen upphört och pandemin är över – och med det kanske också det ökade intresset för stadsodling som tydligt växte fram under restriktionsperioden? Lite olika, är svaret. En del har avvecklats, och två delar har utvecklats.

– “När man fått bidrag för att bygga upp en verksamhet går det inte att fortsätta på samma sätt när bidraget inte längre finns“, konstaterar Henrik Andersson, som under åren 2019-2022 hade en 80-procentig anställning för att jobba med skolträdgården.

Syftet med skolträdgården var både att utbilda barnen i hantverket att odla egen mat, och att förse skolköket med grönsaker. Och det lyckades väl, en termin kunde så mycket som 80 procent av skolkökets grönsaker hämtas från den egna skörden. Riktigt så stora skördar kan skolträdgården inte ge nu, men skolan driver fortfarande skolträdgården, och finansierar arbetet i trädgården på timme.

Koloniträdgården har omvandlats till en ideell förening, med cirka 40 odlare som medlemmar. De betalar 7 kr per kvadratmeter för sina lotter, vilket är lågt i jämförelse med vad det generellt kostar med odlingslotter i Uppsala.

Den kommersiella delen i Håga har däremot avvecklats helt.

– “Jag tror fortfarande på stadsnära kommersiell odling, men lärdomar jag dragit är att det är ett lågavlönat jobb och att marginalerna är så små att man måste ha tillräcklig kunskap från start så att man gör rätt och inte drar på sig stora investeringar“, säger Andersson.

Henrik Andersson är samtidigt övertygad om att det går att lägga sig på en högre prisnivå än vad grönsaker från storskalig odling kostar i affären.

– “Folk är beredda att betala för relationen till odlaren och upplevelsen att komma till platsen där odlingen sker“.

Andersson ser det inte heller som ett misslyckande att den kommersiella delen avvecklats, marken utnyttjas nu istället för kolonilotterna. Och även om visionen om en grön ring av grönsaksodling runt Uppsala är långt ifrån att besannas har projektet i Håga inspirerat andra att dra igång stadsodling, till exempel Uppsala University Campus Garden.

Och Henrik Andersson tror fortfarande på idén om att konvertera från spannmål till andra grödor och har gjort inspel till Uppsala kommun.

– “Jag föreslår att det ska erbjudas gratis kolonilotter till alla som vill i Uppsala, och att kommunen ska upplåta delar av parker och grönområden till odling. Det gynnar både den biologiska mångfalden och ger oss lokalodlade livsmedel, samtidigt som människor ges övning i att samarbeta“.

Andersson menar att vi måste tordas experimentera med nya metoder för att bryta den negativa utveckling vi ser i samhället idag. Men hittills har kommunen varit svår att övertyga.

– “Tankesättet krockar med den kommunala förvaltarmentaliteten, och det finns ett rädsla att göra fel. Jag tycker att kommunen ska var mer modig och våga ta mer risker. Men jag har också bra samarbete med kommunen och de stöttar till exempel vår hållbarhetskonferens“, säger Andersson.