Mat och Klimat

Producera mat till människor, inte foder till djur i köttindustrin!
Del 2.

Tycker du om denna artikel?

Lyssna på intervjun på svenska, engelska, spanska.
 

Sandra Lamborn, kampanjledare för hav och jordbruk på Greenpeace, har intervjuats av Mat & Klimats chefredaktör. Detta är den andra delen (av två) av en skriftlig intervju. Ett av Sandras budskap är vi behöver avveckla djurfabrikerna, där det allra mest kött vi äter produceras. De djur vi har kvar ska jag vara ute och vara en del av jordbruket och näringscykeln. Idag används mer än 75 procent av odlingsmark i Sverige till att odla foder till djur i köttindustrin. Den andra delen av intervjun publiceras om en vecka.

Intervju med Sandra Lamborn, Greenpeace. Del 2.

STEFAN-1024x1024

5. Skulle matbrist i Europa och svält och hunger i världen kunna avskaffas om konsumtionen av växtbaserad mat ökar och av kött och mjölkprodukter minskar?

SandraLamborn-small

Först och främst skulle jag inte säga att vi har matbrist i Europa. Vi har däremot ett skevt och orättvist livsmedelssystem, som gör att vissa grupper har tillgång till mer och hälsosammare mat än andra. Men den totala mängden mat vi producerar är mer än tillräcklig.

Svaret på hur vi säkrar den framtida tillgången på livsmedel är inte helt enkel. Men säkert är att vi kommer behöva ställa om jordbrukssektorn helt och omarbeta EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) från grunden. CAP gynnar ett trasigt system som för länge sedan tjänat ut sitt existensberättigande.

Vi behöver rusta jordbruket för kommande perioder av torka, översvämningar och andra naturkatastrofer vi kan vänta i och med ett klimat satt ur balans. Det gör vi bäst genom att överge det nuvarande systemet som bygger på monokulturer, bekämpningsmedel och konstgödsel. Denna trio inte bara utarmar och förstör våra jordar, den hotar vår framtida livsmedelssäkerhet. Agroekologiska och regenerativa metoder, som bygger snarare än utarmar jordarna, som fungerar i samklang med naturen och som odlar grödor som fungerar i symbios med varandra är framtiden.

STEFAN-1024x1024

6. Är regenerativt jordbruk där nötkreatur ingår, som betar gräs under sommarhalvåret och bara lever av sparad hö under övriga året, en delvis framkomlig väg för ett hållbart och klimatsmart jordbruk?

SandraLamborn-small

Lantbrukare som använder sig av regenerativa metoder låter ofta sina djur gå ute mycket mer än det (till stora delar bristfälliga) beteskravet kräver. Dessutom låter man oftare även lakterande och havande kvigor, tjurar och kalvar gå med på betet, vilket inte är fallet på konventionella gårdar.

Vi måste få ner antalet idisslare, och de vi har kvar behöver flyttas ut på naturbeten där de går under stora delar av åren och håller kulturlandskapen öppna, bidrar till inbindning av kol i jorden och till den biologiska mångfalden. På så sätt blir korna en integrerad del av jordbruket, näringskedjan blir komplett och behovet av insatser såsom konstgödsel och importerat kraftfoder försvinner.

STEFAN-1024x1024

7. Hur mycket skulle köttkonsumtionen behöva minska i den rikare delen av världen för att kunna nå uppsatta klimatmål?

SandraLamborn-small

I vår rapport “Less is more” fastställer vi att vi, för att ha en chans att nå uppsatta klimat och miljömål, behöver få till en global sänkning med i snitt 50 procent av mejeriprodukter och kött till 2030. I vissa högkonsumerande länder, såsom Sverige, behöver reduktionen vara större (upp till 70 procent) medan man i andra länder till och med kan behöva öka sitt intag av kött och mejerier, av hälsoskäl. Det är inte lika enkelt att dra ner på kött överallt i världen, men för Sverige, med våra möjligheter att välja och vraka mellan olika sorters livsmedel, är det i teorin inget problem att få till den snabba minskningen vi behöver. Problemet är snarare en stark tradition av att konsumera mejerier och kött, i kombination med politisk ovilja och en stark kött- och mjölklobby.

STEFAN-1024x1024

8. Du har skrivit att ”Vad vi behöver är inte en ökad matproduktion, utan en systemomställning av den befintliga jordbruks-och livsmedelssektorn.” Hur behöver en sådan omställning se ut?

SandraLamborn-small

Jordbruket som det ser ut idag är ett av de främsta problemen vi har på nationell och global nivå. Det bidrar stort till klimatförändringarna, det leder till övergödning, vattenbrist, bakterieresistens, förlorad biologisk mångfald. Men den enorma ”brain-bomben” är att just jordbruket kan bli en betydande spelare i kampen mot just dessa problem. Det som krävs är att vi ställer om hur vi producerar mat och brukar jorden till metoder som fungerar i samklang med naturen och ekosystemen.

Vad gäller livsmedelsproduktion har vi som sagt väldigt goda möjligheter att bli i princip självförsörjande i Sverige, om vi väljer att äta lokalt och efter säsong. Allt handlar om politisk vilja och att hjälpa människor att omskapa matnormerna. Till att börja med måste vi ställa om jordbruket från grunden, så att vi bereder plats för humanföda snarare än för djurfoder. Det kommer kräva att vi drar ner på antalet djur i djurindustrin, vilket går helt i linje med vårt krav att fasa ut alla djurfabriker – alla djur inom jordbruket ska vara en integrerad del av systemet. För en sådan grundläggande omställning behöver även CAP förändras, genom en tydligt ändrad riktning vad gäller vad som finansieras och hur.

De flesta jordbruksministrar i EU vet att vi med våra utarmade jordar, ostadiga klimat och årliga vattenbrist behöver ställa om jordbruket för att på sikt säkra produktionen av livsmedel,  Om det är någonstans vi ska sätta in samma massiva krisinsats som möjliggjorde bekämpningen Covid -19, så är det här.

Men ingen omställning av denna kaliber är enkel. Förutan ett förändrat finansieringssystem på EU-nivå behöver lantbrukare få stöd att lära om och ställa om på gårdsnivå, politiska styrmedel behövs sättas in för att öka medborgarnas intresse för plantbaserad mat. När detta sker kommer industrin inte ha mycket annat att göra än att hänga på.

Eftersom agroekologiska och regenerativa metoder är mer arbetsintensiva behöver vi få till en påfolkning (snarare än den avfolkning vi sett i decennier) på landsbygden så att fler kan arbeta i jordbruket, vilket på sikt kommer leda till en levande landsbygd och förhoppningsvis en befolkning som hittat tillbaka till relationen med naturen.

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 70 times, 3 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa