15 april 2021

Fram till nyligen kunde de boende i byn Ngadirejo på Java inte göra något när deras brunnar torkade ur eller hemmen fylldes av vattenmassor. Men tack vare en nationell satsning kan byborna i dag bemöta vattenproblemen på ett helt annat sätt.

En starkt bidragande orsak till de återkommande översvämningarna var bristen på avrinningsområden för vattenmassorna. Det är ett av de problem som nu har åtgärdats med hjälp av satsningen Program Kampung Iklim.

Serono Arief Wijaya är en av de boende i Ngadirejo som på senare år har varit engagerad i arbetet med att lagra regnvatten och att gräva så kallade infiltrationsbrunnar som samlar upp överflödiga vattenmassor.

– Vi inledde arbetet 2016 och fick omedelbara resultat. Våra brunnar har inte sinat och vi har inte drabbats av några översvämningar sedan dess, berättar Serono Arief Wijaya för IPS.

Stärker lokalbefolkningen

Klimatförändringarna har lett till att Indonesien återkommande har drabbats av både torkor och extrem nederbörd. Vattenbrist, översvämningar, jordskred och missväxt har blivit allt vanligare.

För att bemöta problemen inleddes den statliga satsningen Program Kampung Iklim, som betyder Program klimatby, för nio år sedan i syfte att stärka lokalbefolkningarnas förmåga att hantera klimathoten.

Befolkningen i Ngadirejo har på senare år byggt ut ett omfattande dräneringssystem och över 50 infiltrationsbrunnar, berättar Serono Arief Wijaya, som leder programmet i orten. Tack vare lagringen av regnvatten har många fler nu fått en förbättrad vattentillgång.

Befolkningen har även börjat kompostera sitt organiska avfall och många invånare har börjat odla egna grönsaker på sina bakgårdar.

Poleonro är en annan ”klimatby”, som ligger på Sulawesi. Hardi Buhairat, som är lokal ledare för Program Kampung Iklim, berättar att satsningen har gett nytt liv till den så viktiga lokala floden Lita.

– Floden är vår enda vattenkälla både för hushållsbehov och för våra odlingar. Tidigare hände det dock att vattennivån sjönk så mycket att vi inte kunde bevattna våra åkrar. Nu har dock vattennivån stigit och ligger på en stabil nivå året runt, berättar Hardi Buhairat för IPS.

Här inleddes satsningen 2015 genom ett antal möten med lokalbefolkningen där man diskuterade vilka insatser som kunde göras gemensamt för att motverka klimatförändringarnas effekter.

– Det första vi gjorde var att införa ett förbud mot att fälla träd i närheten av floden, och därefter inleddes en satsning på att plantera tusentals träd på skövlade områden i flodens närhet, berättar Hardi Buhairat.

Vill se 20 000 klimatbyar

Dessutom infördes en ny regel som slår fast att varje träd som fälls i de gemensamma skogarna måste ersättas genom att ett nytt träd planteras.

Lokalbefolkningen grävde dessutom underjordiska lagringsutrymmen för att kunna samla upp regnvatten och införde reningssystem för det avloppsvatten som går ut i floden. Som en annan del av satsningen har lokalbefolkningen också börjat diversifiera de grödor som odlas, för att stärka tillgången på lokalt producerad mat.

– Våra bönder har börjat odla ekologiskt rödris, och vi planerar nu att inleda en mer storskalig produktion. Vårt mål är att det ska bli vår lokala specialitet, säger Hardi Buhairat.

Sedan Program Kampung Iklim lanserades 2012 har över 2 700 byar i 33 av Indonesiens provinser engagerats, enligt Sri Tantri Arundhati, som är chef för omställningsfrågor vid landets miljödepartement. Ngadirejo och Poleonro är två av de byar som enligt departementet har nått längst i arbetet för att genomföra programmet.

Nu är målet att satsningen ska utökas kraftigt, och att det ska finnas 20 000 klimatbyar i landet 2024. Det skulle innebära nästan en fjärdedel av alla byar som finns i Indonesien.

Rizaldi Boer vid det statliga jordbruksinstitutet IPB säger att det är en målsättning som kommer att bli svår, men inte omöjlig, att uppnå.

– Det kommer dock att kräva att alla aktörer deltar, inklusive ickestatliga organisationer och den privata sektorn, säger han till IPS.

Kanis Dursin / IPS

Se även: Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat