Intressant och ny kunskap det här om ekollon. Tusen tack. För övrigt är alla era artiklar bildande och läsvärda. Vanja R
Under Ekarna är namnet på en Facebooksida där fakta kring ekollon som livsmedel förs fram. Eldsjälen bakom sidan heter Ola Schubert, och han ser stora fördelar med att återföra ekollon som stapelvara i det svenska köket.
Ekar växer i hela den tempererade delen av jorden. I Sverige finns skogsek upp till Dalälven och bergek utmed kusterna i Götaland. Eken kan leva i tusen år och skogseken börjar bära ekollon efter bara några år. Det är alltså lång avkastningstid på ekollon. Trots det ratas nöten av de flesta i Europa. Men i vissa matkulturer står den ännu på menyn.
Det som gör ekollon lite problematiska som livsmedel är att man måste få bort de bittra och giftiga garvämnena innan man kan gå vidare och ta tillvara nöten i övrigt. Men urlakningsprocessen behöver inte vara svår. Det kan göras så enkelt som att först mala nöten till mjöl, sedan fylla ett kaffefilter med ekollonmjöl, sätta filtret under en droppande kran och vänta några timmar tills mjölet inte längre är beskt. Därefter kan mjölet användas till det mesta; bröd, pannkakor och pajer förstås, men också som ingrediens i en vegofärs till spaghettin.
Även om ekollon inte finns i en levande matkultur i vår del av världen används nöten i högsta grad i andra länder. I Korea görs till exempel både ekollontofu (dotori muk) och ekollonnudlar (dotori guksu), och i Nordafrika finns en tradition att göra couscous på ekollon. Utgrävningar visar att ekollon tidigare också använts i Europa, och har varit viktiga i matlagningen i det tidiga Mesopotamien. Varför i Korea men inte i Europa?
Men har ekollonen någon chans att återupptäckas i Sverige? Kanske har de fått lite hjälp på traven de senaste åren utifrån att Phil Philipp Weiss bok Nötodlarens handbok 2022 utsågs till ”Årets encyklopediska praktverk” med motiveringen ”En otroligt fullskalig sammanfattning av mer om nötter än de flesta kan ta till sig”, där också ekollonen ryms under ett eget kapitel. Och att det rent näringsmässigt finns goda skäl att använda ekollon i matlagningen råder inga tvivel om, då nöten både är rik på fibrer, fetter, viktiga mineraler som fosfor, järn, kalium, kalcium och vitamin A, B6 och E. Men är det tillräckligt för att göra ekollon populära?
Andra fördelar med ekollon är att de torkade kan förvaras i åratal, och att fröna inte tycks ta upp vare sig avgaser, pesticider eller andra föroreningar. Den som äter ekollon kan alltså plocka ren mat mitt inne i en storstad.
Intressant och ny kunskap det här om ekollon. Tusen tack. För övrigt är alla era artiklar bildande och läsvärda. Vanja R
SvarPrenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.
Ett svar på ”Under ekarna finns en bortglömd livsmedelsskatt”
Intressant och ny kunskap det här om ekollon. Tusen tack. För övrigt är alla era artiklar bildande och läsvärda. Vanja R