13 november 2021

Den genomsnittliga tillväxten för växtbaserade livsmedel har de senaste fem åren ökat med 15-30 procent hos medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige. Det är att jämföra med 2 procent hos livsmedelssektorn totalt. Nu föreslår organisationen en rad åtgärder för att gynna omställningen och stärka svenskt jordbruk.

Växtbaserat Sverige är en en branschorganisation för företag som producerar växtbaserade livsmedel. Bland medlemsföretagen finns både äldre etablerade företag med bred verksamhet, och nyare företag som helt eller nästan helt baserar sin produktion på växtbaserade livsmedel, bland annat Fazer Lifestyle Foods, Findus, Oatly, Orkla Foods Sverige, och VegMe. Det ligger i branschorganisationens intresse att öka konsumtionen av växtbaserade livsmedel, och som led i det arbetet har man i november publicerat rapporten Följ investerarna – så bör Sverige satsa på växtbaserade livsmedel.

Enligt rapporten har den genomsnittliga försäljningstillväxten av växtbaserade livsmedel hos medlemsföretagen legat mellan 15 och 30 procent de senaste fem åren. Detta att jämföra med en tillväxttakt på ca 2 procent hos livsmedelssektorn totalt. Och framöver bedöms den globala försäljningen av växtbaserade livsmedel fortsätta att öka med mellan 11 och 15 procent per år de närmaste åren. Denna branschoptimism har fått investerare i framför allt USA att rikta blickarna mot sektorn; vilket är den trend rapportens titel anspelar på. Under 2020 investerades 26 miljarder dollar i branschen globalt.

VegMe är ett av medlemsföretagen hos Växtbaserat Sverige

Vill se riktade forskningsinsatser

Växtbaserat Sverige föreslår i rapporten ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att stärka både svenskt jordbruk och den svenska livsmedelsbranschen i stort. Ett av de mer kontroversiella förslagen är att de generella forskningsanslagen ska stå tillbaka för särskilt riktade forskningsinsatser rörande hållbara växtbaserade livsmedel. Vidare föreslås riktade stöd till startupföretag inom livsmedelskedjan, för att ge dessa möjlighet att skala upp och börja exportera sina produkter. Man pekar i rapporten också ut att politiska målsättningar, regelverk och styrmedel inte får missgynna den växtbaserade expansionen. Som exempel här pekar man på de förslag som var uppe för omröstning i Europaparlamentet om det s.k. vegoburgarförbudet och ytterligare begränsningar att använda mejeribeteckningar. Två förslag som dock röstades ner i parlamentet.

Men rapporten tar också sikte på reformer som mer indirekt påverkar den egna sektorn. Man vill se en omställning till ett resilient och hållbart jordbruk genom att nya former av omställningsstöd införs till bönder som vill ställa om och producera växtbaserat, men kanske inte kan på grund av den ekonomiska risk det innebär. Man vill också att det sätts konkreta och mätbara mål för minskning av utsläpp av växthusgaser från skolkök och andra offentligt finansierade måltider, och parallellt med det säkra utbildningsinsatser för att öka det offentliga kökets kunskap om hållbart ätande.

Gynnar folkhälsan och klimatet

Även om branschorganisationen agerar utifrån de egna medlemsföretagens vinstintresse, finns också en bredare nytta med förslagen. Många svenskar får idag i sig för lite grönsaker, frukt, fibrer och fullkorn. Som Mat & Klimat skrivit om tidigare finns bland annat tydliga vetenskapliga belägg för att ökad konsumtion av fiber har positiv effekt på folkhälsan, och ökad konsumtion av livsmedel som baseras på fiberrika råvaror som spannmål, baljväxter och grönsaker bidrar därför till en bättre folkhälsa. Till det kommer att livsmedelssektorn och jordbruket står för en betydande del av växthusgasutsläppen, där minskad köttkonsumtion är en avgörande del av den omställning som är nödvändig.

Och enligt rapporten finns en mycket stark trend hos konsumenter att faktiskt minska köttkonsumtionen. Hos Ica, Coop, Lidl och Axfood ökade den genomsnittliga försäljningen av frysta vegetariska produkter, så som köttliknande burgare, filéer eller olika typer av växtbaserad färs eller växtbaserade alternativ till traditionella animaliebaserade mejeriprodukter, med över 15 procent under 2020, jämfört med året innan. Ännu större var tillväxten för växtbaserad dryck, 27 procent, och hos de färska alternativen hela 40 procent. Enligt ICA tyder försäljningssiffrorna på att vegetariska alternativ kommer vara lika stora som kyckling om fem år, och nå köttets totala nivåer om tio år.

Niclas Malmberg