Jag har, liksom många andra som inte äter kött, vant mig vid att ständigt bli ifrågasatt för att jag valt ett köttfritt liv. Vid matbordet med nya människor kan det låta: ”varför..?, är det svårt att..?, får du i dig tillräckligt med..?, saknar du inte smaken av..?”. Personligen har jag ingenting emot att bemöta dessa frågor, då jag mer än gärna upplyser andra om det djurindustrin vägrar att skylta med. Dock kan jag inte påstå att stämningen alltid är på topp efter måltidssamtalet.

Att vara vegan eller vegetarian är kontroversiellt. Varför då? Förmodligen för att vi lever i en köttnorm. Man utgår från att män och kvinnor är köttätare fram tills dess motsatsen påvisas. När sanningen om ens köttfria leverne avslöjas blir det liv i luckan! Man måste förklara sig och sina motiv till detta aktiva avståndstagande.

Normer förekommer i många olika former i samhället och kan vara mer eller mindre tydliga. En del känns självklara; som att vi ställer oss i kö när vi ska betala i mataffären. Andra kan vara mer oklara, t.ex. hur man bör klä sig för att passa in. En del normer sätter explicita riktlinjer för hur man bör uppträda i olika situationer. Det kan vara bra och kännas tryggt. Andra normer kan begränsa och hämma oss i vårt sätt att leva.

Köttnormen påminner på sätt och vis om heteronormativitet, det system av uppfattningar som går ut på att heterosexualitet är det normala. Liksom i fallet om köttätande antas människor vara heterosexuella fram tills att motsatsen konstateras. Normer kan således skapa osanna onödiga antaganden om andra.

Nylander A. resonerar i sin studie från 2018 kring vilka hälsokonsekvenser en norm kring mat och könstillhörighet kan ha. Hon exemplifierar att om en viss typ av livsmedel (frukt, bär och fullkorn) kodas som typiskt kvinnlig medan en annan typ (rött kött, öl, feta bakverk och färdigmat) kodas som manlig så är det inte svårt att se vilken av dessa två grupper som skulle kunna väntas hälsoproblem. Detta exempel belyser vilken risk normkodning kan utgöra. ”När könstillhörighet sätter ramarna för vilken typ av kost eller livsmedel vi väljer att konsumera finns risken att detta får effekter på individens hälsa, och i förlängningen påverkar folkhälsan”^[1].

I och med att de flesta av oss förmodligen har vuxit upp med kött i hemmet, i skolan eller hos kompisarna är det inte konstigt att förhörsljuset sällan riktas mot köttätaren. Det är denne som borde stå till svars, förklara och försvara sin kosthållning.

En norm är inte huggen i sten, den kan ändras och skrivas om. I samband med att växtbaserad mat blir mer och mer tillgänglig i såväl mathyllan som på restaurangmenyn har en spridning av medveten konsumtion tagit fart. Människor är i högre utsträckning måna om att göra miljövänliga, hälsosamma och etiska val i vardagen. En bekämpning av köttnormen har tagit fart!

I dagens samhälle, där köttets negativa påverkan på klimatet inte går att överskyla, är det hög tid att  vi riktar och formulerar om frågan från: ”Varför äter du Inte kött?” till ”Varför Äter du kött?” Det är dags för en förändring. Det är dags för en ny norm. En Vegonorm!

Edvin Erlandsson

^[1] http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1202909/FULLTEXT01.pdf