Syreskulden i Östersjön är i år den största sedan mätningarna påbörjades 1970. Med syreskuld menas en ansamling av kemiska föreningar som snabbt konsumerar tillfört syre. Nu väcks förhoppningar att syre från framtida vätgasproduktion kan ge nytt liv till havet.

Syrebristen i Östersjön har tidigare delvis motverkats av att det ungefär vart 10-15 år kommer stora syrerika vatteninflöden från Nordsjön till Östersjön.

– Men syreskulden är nu så stor att det syre som tillförs inte räcker till för att kapa skulden, även efter ett år av stora inflöden kvarstår en syreskuld, konstaterar Jakob Walve, marinekolog och chef för det Marinekologiska laboratoriets pelagialgrupp som utför kemiska och biologiska analyser och undersökningar för forskning och miljöövervakning.

Konsekvenserna av låga syrenivåer är bland annat kraftig algblomning och att bottenlevande djur har svårt att överleva där giftigt svavelväte bildas. Bottendöden i Östersjön breder nu ut sig över ett område 1,5 gång så stort som Danmark enligt WWF.

Kväveläckage från jordbruket är den enskilt största boven, och att begränsa utflödet av kväve från jordbruket är den långsiktiga lösning som måste till. Minskad användning av konstgödsel är en pusselbit, men det finns också andra.

– Genom att återskapa våtmarker på strategiska platser kan tillförseln av kväve till Östersjön bromsas, säger Walve.

Vindkraften kan ge nytt liv till Östersjön

Naturvårdsverket har också publicerat en rapport om hur artificiell syresättning av Östersjön kan vara en nödvändig åtgärd. Under tre år gjordes försök att syresätta havsbottnar genom att pumpa ner syrerikt vatten från ytligare vattenlager. Inom projektet utreddes även metodens kostnadseffektivitet jämfört med att minska näringsutsläppen.

Behovet av att faktiskt syresätta havet ökar också då klimatförändringarna tycks ha gjort att cykeln av inflöden av syrerikt vatten från Nordsjön förskjuts så att inflödena från Nordsjön kommer allt mer sällan. Men det finns också hopp om nya möjligheter, och Walve pekar bland annat på en ny metod som lyfts av Svenska miljöinsitutet. 

– Vid havsbaserade vindkraftparker skulle man kunna producera vätgas, och det syre som bildas som restprodukt då pumpas ner i havsvattnet, säger Walve.

Vid några av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön finns redan planer på vätgasproduktion. För varje kilo vätgas som produceras blir det åtta kilo syrgas, och beräkningarna visar att de mängder syrgas som skulle genereras vid vätgasproduktion är tillräckligt stora för att ge ett väsentligt tillskott till Östersjöns bottenvatten.