Mat & Klimat

Här frodas mikrolivet - möt bonden som lagrar kol i marken

På gården arbetar man hårt för att få jordens mikroliv att trivas, bland annat genom att undvika överbetning och plöjning (Foto: Kyrkbygård)

24 januari 2021

På 15 gårdar pågår nu ett pilotprojekt för att se vilka metoder som fungerar bäst för kolinlagring i vårt land. Det rör sig om bland annat trädplantering, plöjningsfria metoder och plantering av fleråriga växter. Vi har talat med Jesper Sandström, som driver en av gårdarna som ingår i studien.

Kyrkbygård i Halland har varit KRAV-gård sedan 1998. År 2015 tog Jesper Sandström över gården, och sedan våren 2018 drivs den regenerativt, dvs med syfte att vårda jorden och den biologiska mångfalden både ovan och under jord. Gårdens huvudinriktning är 30 nötkreatur och 300 höns, men med fruktodling som en del av verksamheten.

Regenerativt jordbruk har funnits i 40 år och har framför allt utvecklats i länder med problem med ökenspridning, i Australien, Afrika och USA. Det jag nu gör är att anpassa metoderna efter de förutsättningar som råder här i Slättåkra, säger Jesper Sandström.

Även om vi inte har öknar i Sverige än, pekar Sandström på att utvecklingen är på väg ditåt.

– Många jordar i Sverige har en kolhalt på 1 procent, det är väldigt nära en öken. Om det inte vore för vår rika nederbörd hade vi haft öknar på många håll i Sverige.

En naturligt bra jord har en kolhalt på mellan 8 och 10 procent, för att vara bördig och vattenhållande. Kyrkbygård är nu med i en pilotstudie i kolinlagring som inletts på 15 gårdar och som leds av det icke-vinstdrivande företaget Miljömatematik. De olika gårdarna arbetar med totalt cirka 30 olika metoder för att öka kolinlagringen i jorden. På Kyrkbygård är det framför allt fem av dessa metoder som används, och Sandström är mycket positiv till resultatet så här långt.

– Det är ett långsiktigt arbete med kolinlagring, man bygger inte upp kollagret så snabbt, men det går oerhört mycket snabbare än vad man trodde var möjligt på 1900-talet, säger Jesper Sandström.

 

Undviker salter – för mikrolivets skull

En av de metoder som används på Kyrkbygård är att man sedan tre år tillbaka har slutat att plöja marken.

– Det handlar om att inte blanda in syre i jorden. Dessutom dödar man inte så mycket av markens ekosystem, säger han.

En annan av metoderna är att man har marken täckt hela året för att alltid ha levande rötter i jorden. Av gårdens 30 hektar är 99 procent täckt av fruktträd eller flerårigt gräs. På den sista procenten odlar man grönsaker.

– Att odla grönsaker är jordförstörande i jämförelse med att odla fleråriga växter, men vi vill ha grönsaker och även den procenten gör vi det bästa av genom att täcka marken med kompost och vintertid också ha markväv, säger Sandström.

Den tredje metoden är att inte gödsla med salter.

– Så fort man gödslar med salter slår man ut delar av ekosystemet, eftersom växterna då inte behöver samarbeta med mikroorganismer. Och värst av allt är nitrat, säger Sandström.

Istället för att utarma jordarnas mikroorganismer arbetar man aktivt med att tillföra goda mikroorganismer.

– Tidigare har vi sparat gödslet ett år på gödselplattan, men då surnar gödslet och innehåller just nitrat som vi inte vill tillföra jorden. Nu har vi istället haft gödslet i en varmkompost, där nitratet bryts ner och byggs in i mikroorganismer. I år kommer vi prova fermentering av gödslet, dvs låta mjölksyrebakterier bryta ner materialet, säger Sandström.

Se även: Moder matjord del 3: Att regenerera jordhälsa – Alternativa visioner för framtidens jordbruk

 

Trädlandskap och minskat betestryck

Men den kanske mest omfattande, i alla fall mest iögonfallande, åtgärden är att man på Kyrkbygård är i färd med att återskapa ett savannlandskap, genom att plantera träd, och på så sätt få omfattande rotsystem i marken. Träden står i rader med 25-28 meter mellan raderna, för att däremellan ge plats åt nötkreatur och höns. Hittills har man planterat äppelträd, päron, plommon och körsbär. Nu kompletteras detta med valnöt, hasselnöt och kastanj.

–  Det naturliga ekosystem vi försöker efterlikna är när stora flockar av betande djur trängs ihop av rovdjur. I naturlig miljö betar djuren ner gräset på en plats under några timmar, och ger sig sedan iväg, och på detta sätt undviks överbete, säger Sandström.

– I den traditionella djurhållningen hålls djuren i samma hagar många dagar, eller kanske en hel sommar. Detta överbete utarmar jordarna, eftersom rötterna hela tiden tvingas skjuta upp nya skott. Plantorna hinner inte återhämta sig och rotens energireserv töms. På Kyrkbygård låter man därför djuren beta på en plats enbart ett dygn, sedan flyttas hagen.

– Målsättningen är att hälften av gräset ska hinna betas, en fjärdedel trampas ner och ge näring åt mikroorganismer, och en fjärdedel hinna gå i frö, säger Sandström.

På sommaren tillåts djuren återkomma till samma plats efter 45 dagar, på hösten får markerna vila i 90 dagar innan djuren åter släpps in i samma hage.

Sandström framhåller att evolutionen har gjort att kombinationen av kortvarig chock följd av lång vila är det som är optimalt för grästillväxten, och att gräsproduktion blir mellan 50 och 100 procent så stor.

– Jag tror att vi gör fel som fokuserar så mycket på koldioxidhalten i atmosfären. Bästa sättet att hantera klimatförändringarna är att öka kolhalten i jorden. Håller vi marken grönare året om binds också mer vatten i jordarna, vilket kyler klimatet, säger han.

Överbete har skapat en stor del av jordens öknar, och med öknarna följer ökad jordtemperatur.

– Att omvandla bruna jordar till grön mark är nyckeln till att lösa klimatfrågan, vi ska inte pumpa ner koldioxid i lager, vi ska använda den till att återskapa mulljordar, säger Sandström.

 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Argentina: Elproduktion med biomassa delar opinionen

Skogen är den främsta näringen i den fattiga regionen Chaco i Argentina. Frågan är dock hur denna naturresurs ska kunna utnyttjas på ett hållbart sätt – och två nya elkraftverk som drivs av biomassa delar opinionen.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Nu kommer den fossilfria e-gödseln – ska göra jordbruket klimatsmart

Idag produceras i stort sett all konstgödsel ur fossila källor, men det kan snart bli ändring på det. Runt om i världen pågår nu flera projekt för att ta fram stora volymer klimatneutralt kvävegödsel, med hjälp av vätgas producerad från sol- och vindkraft.

Opinion
Göran Hådén

Recension av Enkla Kassen

För att komma igång med klimatsmart mat underlättar det mycket om det är enkelt. Det är grundtanken bakom Enkla Kassen, som till hushåll levererat färdiga lådor med ingredienser för hundratusentals portioner av klimatsmarta recept sedan 2017.

Inrikes
Niclas Malmberg

Studie: Klimatskatt med återbäring sänker utsläpp – och gynnar jordbrukare

För att ge riktig klimatnytta måste en klimatskatt på livsmedel kombineras med att intäkterna används i form av återföring till jordbruket för utsläppsminskande åtgärder. Det visar en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Food Policy.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

3D-printad veganlax snart i europeiska matbutiker

Det är den österrikiska startupen Revo Foods som lanserat ett nytt växtbaserat alternativ till lax gjort på bland annat alger och ärtprotein. De håller just nu på att skala upp produktionen och hoppas att deras bioprintade “lax” ska finnas på butikshyllorna redan till hösten.

Translate »