Den gängse ordningen i kommunpolitiken är att oppositionspartier väcker förslag i form av motioner, och att dessa sedan avslås av den styrande majoriteten. Men när ett parti inte längre finns representerat i kommunfullmäktige kan det ovanliga uppstå att en motion istället bifalls.

Lovisa Johansson och Charlie Strängberg representerade förra mandatperioden (F!) i kommunfullmäktige i Uppsala. Den här mandatperioden saknar partiet representation. Men den motion Johansson och Strängberg la förra mandatperioden om att återskapa våtmarker kom upp till kommunfullmäktige för beslut i september 2023. Och så väl de styrande partierna (MP, S, V, L och UP) samt tre av oppositionspartierna (M, KD och C) valde då att stödja motionen. Enbart (SD) yrkade avslag.

I motionen konstaterar Johansson och Strängberg att Uppsala län inte når miljömålet om myllrande våtmarker, varför man föreslår att kommunen utreder var våtmarker kan resaureras och startar projekt för att kunna söka ekonomiskt stöd för att återupprätta fler våtmarker.

– Det är särskilt viktigt att våtmarker återställs på rätt platser. På det sättet undviker vi målkonflikter, exempelvis att återställandet skadar fornlämningar. Våtmarker är viktiga för såväl vattenrening, biologisk mångfald och klimatet. Dessutom är det tryggt att det finns en så bred politisk uppslutning i våtmarksfrågan, eftersom det ger kontinuitet och innebär demokratisk förankring, säger Lovisa Johansson, glad över kommunfullmäktiges beslut.

Under 1990-talet återstod enbart en tredjedel av Uppsalas naturliga våtmarker. Sedan dess har trenden vänts, men för sakta. Det mål som sattes upp om att till år 2010 återskapa minst 300 hektar våtmark har inte uppnåtts. Trots att målåret passerats med mer än 10 år har målet bara uppnåtts till drygt 2/3.

Att återskapa våtmarker kan vara kostsamt, med det finns flera bidrag att ansöka om som idag inte utnyttjas av Uppsala kommun. Både EU och Jordbruksverket erbjuder ekonomiska bidrag för såväl restaurering som anläggning. Men den som söker bidraget måste göra ansökan – tydliggöra vilket område ansökan gäller, hur restaureringen ska utformas och hur skötseln ska gå till för att inte skada några kulturhistoriska element och uppfylla rätt syfte i rätt miljö.

Redan idag finns lokala åtgärdsunderlag för Hågaån, Sävjaån, Vattholmaån, Tämnarån och Fyrisåns huvudfåra, där ett flertal våtmarker av varierande karaktär föreslås, och sedan 2022 har kommunen en åtgärdssamordnare som jobbar med projekt inom Hågaån och Fyrisåns avrinningsområde. Kommunledningen menar därför att det inte får några ekonomiska konsekvenser att bifalla motionen. Så vilken skillnad gör då fullmäktigebeslutet?

– Genom att kommunfullmäktige tar ställning för fler våtmarker, blir den politiska styrningen tydligare än tidigare.  Kommunen har haft ambitioner om att återställa våtmarker, men inte nått sina egna mål. Motionen gör skillnad genom att återställningtakten snabbast upp, säger Johansson.