Mat & Klimat

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabbater får oss att handla så mycket att vi sedan tvingas slänga gammal mat, enligt en studie från Livsmedelsverket. Storleken på matförpackningen är en annan orsak till att vi handlar mer än vad vi orkar äta upp, skriver författarna.

19 oktober 2021

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver. En bov i dramat är de mängdrabatter som gör att vi fyller kundvagnen med mer mat än vad vi sedan äter upp.

 

Minskade med 20 procent

I studien, som genomförts av Ramboll och Impactually för Livsmedelsverkets räkning, testades fyra olika skyltvarianter för försäljning av gurka och broccoli i totalt åtta olika butiker. Utöver vanligt multipris testades en multiprisskylt med texten ”Jag följer gärna med dig hem om jag blir uppäten”, en multiprisskylt  med synliggjort jämförpris, samt en skylt med nedsatt styckpris (där en vara kostade hälften av vad två varor till multipris annars kostade). 

Resultatet visade att kunderna köpte färre varor när butiken erbjöd nedsatt styckpris istället för multipris. Och minskningen var inte liten, utan uppgick till nästan 20 procent. Men inte bara försäljningen minskade. Sannolikheten att varan åts upp ökade med tio procent vid styckprisförsäljning jämfört med multiprisförsäljning.

Men hur kan affärer förmås ta bort mängdrabatter, när deras drivkraft är att sälja så mycket som möjligt och därför vill locka människor att också köpa sådant de egentligen inte behöver? 

– Det är upp till branschen att avgöra hur man jobbar med sina erbjudanden. Det rapporten visar är att det skulle vara ett sätt att bidra till minskat matsvinn genom att sluta med mängdrabatter för livsmedel med kort hållbarhet. Fler kedjor har uttryckt vilja att förutom butikens matsvinn ta ansvar för konsumenternas matsvinn. Här har vi visat på ett konkret exempel som har effekt, säger Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket för minskat matsvinn.

 

Står för 8 procent av utsläppen

Slopade mängdrabatter är förstås inte det enda som butikerna kan göra för att minska problemet med att kunder köper mer än vad de behöver. Karin Fritz ger också andra konkreta exempel på hur dagligvaruhandeln kan göra skillnad för konsumenternas matsvinn.

– Möjlighet till olika förpackningsstorlekar är ett annat exempel som gör skillnad för konsumenternas matsvinn. Också att informera om hur konsumenten bäst förvarar frukt och grönt. Här har Livsmedelsverket precis tagit fram ny infografik som kan användas av butikerna. Datummärkningen är ett annat exempel och uppmana till titta, lukta och smaka., säger Fritz.

Att matsvinnet står för en gigantisk miljöpåverkan råder ingen tvekan om. Om vi får ner matsvinnet till noll skulle en fjärdedel av det färskvatten som används i jordbruket kunna sparas och utsläppen av växthusgaser minska med hela åtta procent. 

Med de lägre styckepriser som ges vid mängdrabatter ökar problemet med matsvinn. Men även vid ordinarie prissättning är många livsmedel så billiga att konsumenter är beredda att köpa och bära med sig fyra kassar mat hem, för att sedan kasta en. Är inte ett grundproblem att mat är så billigt, att konsumenter tycker sig kunna kasta fullt ätbara livsmedel?

– Det finns flera anledningar till att konsumenterna slänger mat och en av de som brukar lyftas att det är billigt att slänga och det kan dels bero på att vi numera lägger betydligt mindre av vår disponibla inkomst på mat än vi gjorde tidigare, samtidigt som många av oss har tappat kopplingen och respekten för maten, när vi nästan när som helst på dygnet och året runt kan handla igen, säger Fritz.

Niclas Malmberg

 

 

Se även: Dafgårds storsatsar på veganchark – “vi kan inte fortsätta äta kött som förut”

Se även: Nytt projekt för morgondagens ärter

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…