Mat och Klimat

Räkna indirekt klimatpåverkan

bild177

Vi kan och bör räkna mer på indirekt klimatpåverkan. Det är inte lätt, men är en avgörande förutsättning för att göra rätt prioriteringar. Om något är relevant, men svårt att räkna på, behöver den osäkerheten ändå redogöras för.

Genom forskning får vi allt bättre koll på hur klimatpåverkan bör beräknas. Men det finns fortfarande stora områden där vi än så länge mest kan spekulera. Det gäller framför allt olika slag av indirekta utsläpp.

Det finns de som försökt räkna på den svenska helheten, men många siffror för indirekt klimatpåverkan är fortfarande för osäkra för att inkluderas.

Det är förstås väldigt svårt att räkna på alla effekter i vår komplexa värld. En fjärils vingslag i Amazonas kan orsaka en storm i Europa, som i sin tur kan orsaka det ena, som i sin tur kan orsaka det andra, osv.

Men varje klimatklokt steg är värdefullt. Efter flera led borde utfallet av händelser vara ungefär som i världen i stort och därmed inte spela någon större roll för utfallet.

Övergripande vet vi att potentialen för individen att göra gott för klimatet är mycket större än den negativa klimatpåverkan vår livsstil vi har: handavtryck kontra fotavtryck. Eftersom detta ännu inte fått genomslag, kan man fråga sig om det verkligen är ännu mer siffror som klimatdebatten behöver.

Svaret är nej till mer fokus på siffror i stort, men ja till att flytta fokus till de viktigaste siffrorna, som bör vara enkelt relevant jämförbara. Till exempel att det enbart i direkta utsläpp motsvarar tre hela klimatårsbudgetar att flyga till Thailand tur och retur. Mer om det senare.

Ett avskräckande exempel på hur det annars kan gå är klassisk nationalekonomi, där man inte räknat med mycket som är svåra att sätta siffror på som konsumenters miljöhänsyn och värdet av miljön vilket gjort att modellerna ofta inte alls stämmer med verkligheten, men ändå framstår som träffsäkra när de redogör för decimaler.

Det går dock att tänka annorlunda. Inner Development Goals (IDG) är ett komplement till FN:s Sustainable Development Goals (SDG / Agenda 2030). IDG handlar om vilka tankar och egenskaper vi behöver utveckla som människor för att rädda världen.

Det är helt klart relevant. Men hur mäter vi exempelvis om egoismen halveras i världen och effekterna av det? Hur påverkas klimatet om du mediterar en halvtimme? Hur mycket är det värt för klimatet att jag skriver den här artikeln?

Med AI och big data bör vi framöver kunna få fram betydligt mer träffsäkra siffror på sådant än dagens spekulationer. Jämför med hur AI redan hjälpt oss att räkna ut hur vi kan halvera kostnaden för att utrota världssvälten. 



Att flyga tur och retur till Thailand ger 3 ton i direkta klimatutsläpp. Men vilka indirekta utsläpp kan finnas?


klimatsmartsemester.se kan man jämföra utsläpp från flyg, tåg, buss, fossilbil och elbil mellan olika städer i världen. Men det stannar inte där. Vi får också siffror på utsläpp utifrån val av boende under semestern, samt en jämförelse av hur mycket utsläppen motsvarar jämfört med andra semestrar och ett årssnitt, samt i mängd smält is på Arktis. Utsläpp från bränsleutvinning och raffinering är inkluderat, och siffror på indirekta utsläpp från infrastruktur och fordonsproduktion är på gång.

Men den tid det tog att tjäna ihop till Thailandsresan, hur mycket klimatpåverkan bidrog den till? Lönearbete medför ofta miljöförstöring och högre månadslön ger ökad konsumtion. I snitt beräknas 1 procent kortare arbetstid motsvara 0,8 procent minskad klimatpåverkan.

Vissa individer kan dock avvika helt från detta, om de lönearbetar för bättre miljö och sedan skänker allt överflöd i lönen till miljöarbete. Hur detta kan ske så effektivt som möjligt finns stort fokus på i Effektiv altruism.

Räknar man med detta ska man komma ihåg att det inte kan bli en del av beräkning av de totala utsläppen, eftersom samma utsläpp då riskerar räknas två gånger. Däremot kan det ju vara relevant för att exempelvis jämföra tåg och flyg både för individer, företag och politiker.

En annan indirekt effekt är sannolikheten att fler följer ditt exempel. Hur stor blir klimatpåverkan om du delar en bild på sociala medier om hur härligt det ska bli att flyga på solsemester, jämfört med tågsemester eller hur skönt det ska bli att stanna hemma? En miljökändis klimatklantiga val lär uppmärksammas av andra, eftersom upplevt hyckleri är bland det värsta folk vet.

När företag beräknar sin klimatpåverkan mäter Scope 1 de direkta utsläpp som verksamheten har, exempelvis från fordon som verksamheten själva äger. Scope 2 mäter indirekta utsläpp från inköpt energi, som förbrukning av el och värme. Scope 3 mäter diverse indirekta utsläpp som verksamheten ger upphov till, som materialförbrukning, anställdas pendling mellan hemmet och jobbet, affärsresor, produktion av utrustning, samt bearbetning, användning och slutbehandling av sålda produkter.

Vissa företag mäter bara Scope 1-2, trots att det mesta av deras klimatpåverkan finns i Scope 3. Det finns dock även exempel på företag som marknadsför sig med vad som närmast kan kallas Scope 4, som att de själva äter vegetariskt. Scope 4 har dock ännu ingen definition.

Man kan tänka att världen ändå ska bli klimatneutral snart, så då spelar det kanske inte så stor roll hur vi prioriterar så länge vi når nollutsläpp totalt sett ett visst årtal? Men jo, det spelar väldigt stor roll om de största utsläppsminskningarna kommer nu eller om flera årtionden. Dessutom har vi ju övriga avgörande miljöproblem, där den senaste forskningen visar att vi nu överskridit hela 6 av 9 av planetens gränser.

Verkar det för jobbigt? Lugn bara, att vara klimatlat är fortfarande bland det bästa vi kan göra för klimatet. Dessutom lätt att beräkna. Så länge du ligger kvar i soffan hemma och gör ingenting är din klimatpåverkan noll, samtidigt som du samlar krafter. Generellt påverkar vi dessutom i tre led, så då ökar chansen att din kompis kompis kompis gör detsamma.

Allt som kan spela en större roll bör som sagt beaktas och i möjlig mån räknas på för att vi ska få en så bra bild som möjligt av klimatpåverkan. Det gäller både negativ respektive positiv klimatpåverkan hur mycket vi hjälper andra att hjälpa miljön, samt hur mycket vi påverkar för hållbara systemskiften.

Göran Hådén

 

SENASTE NYHETERNA

Visited 36 times, 1 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa