Varningarna för en kommande masshunger i flera utvecklingsländer blir allt fler och alltmer akuta. Detta samtidigt som USA:s jordbruksdepartement uppger att mat till ett värde av hela 161 miljarder dollar varje år hamnar i landets sopor.

FN:s livsmedelsprogram, WFP, varnade i förra veckan för att allt fler människor i världen nu riskerar att drabbas av akut brist på mat. Sedan 2019 har antalet ökat från 135 till 345 miljoner – samtidigt som det finns närmare 50 miljoner människor i världen som lever på svältgränsen.

Matbristen har förvärrats av det ryska anfallskriget mot Ukraina, som lett till en minskande export av spannmål, men beror också på klimatkrisen och de långsiktiga effekterna av coronapandemin. Under 2019 beräknas Ryssland och Ukraina ha stått bakom mer än en fjärdedel av världens samlade veteproduktion.

Behoven av hjälpinsatser är nu enorma. WFP uppger att organet behöver motsvarande drygt 22 miljarder dollar för att kunna nå ut med matbistånd till 152 miljoner människor under året. Samtidigt betonar FN-organet i ett uttalande att klyftan mellan behoven och tillgången på resurser är enormt. Av det skälet betonar WFP att världens regeringar, men också privata företag och privatpersoner, nu måste engagera sig för att det ska gå att undvika en ”hungerkatastrof”.

Detta samtidigt som USA:s jordbruksdepartement alltså uppger att mat till enorma värden varje år hamnar bland landets avfall. Landets livsmedelsverk, FDA, uppger att mellan 30 och 40 procent av den mat som ingår i landets livsmedelskedjor hamnar i soporna.

Inga konkreta åtgärder

Slöseriet med mat är ett enormt globalt problem. Danielle Nierenberg, ordförande för tankesmedjan Food Tank, betonar att det också handlar om ett enormt miljöproblem. Hon säger att om all mat som förslösas samlades i en enskild nation så skulle det landet vara världens tredje största utsläppare av växthusgaser.

Men Danielle Nierenberg betonar också att det är en moralisk fråga.

– Det är absurt att så mycket mat kastas eller går förlorad på grund av bristande infrastruktur, dåliga politiska beslut eller regler som slår fast att mat som inte lever upp till vissa regler måste kasseras, säger hon till IPS.

Enligt Danielle Nierenberg har frågan om det enorma matsvinnet fått allt större uppmärksamhet på senare år. Men det har hittills inte resulterat i några konkreta åtgärder.

– Nu måste världen agera mot matslöseriet, i synnerhet med tanke på att vi vet vilka lösningarna är – och att dessa i många fall dessutom är billiga.

Som exempel nämner Danielle Nierenberg att det behövs andra regler för märkningen av sista förbrukningsdag, insatser för att förbättra sorteringen av organiskt avfall och föreskrifter mot företag som kasserar för mycket mat. Dessutom behövs det fler studier av vad som orsakar slöseriet – samt satsningar på att förbättra infrastrukturen för världens bönder.

Matlagren fortsatt fulla

Professor David McCoy vid FN-universitetets institut för global hälsa säger till IPS att det är upprörande att så mycket mat hamnar på världens soptippar, samtidigt som problemen med matbrist förvärras.

Han betonar samtidigt de stora miljöskador som den moderna matproduktionen orsakar – och hur detta i sin tur ytterligare driver på problemen med att människor lider brist på mat.

– Vi har i många år känt till behoven av radikala och omfattande förändringar av hur vi producerar, distribuerar och konsumerar mat. Men det finns mäktiga aktörer – i första hand privata finansiella institutioner och gigantiska oligopolföretag – som gör enorma förtjänster inom jordbruket och matindustrin. De har ett intresse av att upprätthålla den rådande ordningen. Deras motstånd mot förändringar måste övervinnas om vi ska lyckas förhindra att hungern och den ekologiska krisen förvärras, säger han.

Samtidigt hävdar Frederic Mousseau vid tankesmedjan Oakland Institute att siffror visar att den globala matproduktionen och världens matlager är på historiskt höga nivåer, och bara har minskat lite jämfört med förra året.

– De skenande matpriser som vi upplevt under året hänger mer samman med spekulation och vinstmaximering än med kriget i Ukraina. Det är upprörande att WFP har tvingats utöka sina program för matbistånd över världen på grund av spekulation, samtidigt som de måste samla in mer pengar på grund av att matkostnaderna har stigit överallt, säger Frederic Mousseau till IPS.

Han påpekar att WFP:s kostnader ökat med 136 miljoner dollar bara i Västafrika på grund av skenande mat- och bränslepriser. Detta samtidigt som världens största livsmedelsföretag rapporterar om rekordhöga vinster.

Thalif Deen / IPS