Den första REKO-ringen i Sverige startade i Grästorp 2016, och konceptet har sedan spridits som ringar på vattnet. Idén kommer dock från Finland, där modellen funnits sedan 2013. REKO står för REjäl KOnsumtion. Konceptet bygger på direkta relationer mellan matproducenter och konsumenter, vilket gör att producenterna slipper tappa intäkter till mellanled och att kunderna kan vara säkra på att de får lokalproducerad mat och kan ställa frågor till den som odlat eller fött upp maten.

Det finns ingen förening eller organisation bakom, utan REKO-ringar kan beskrivas just som ett koncept, en idé om hur producenter och konsumenter kan mötas. Köpare och säljare får oftast kontakt genom Facebookgrupper, där det ges information om vilka varor som finns i den lokala REKO-ringen och hur man gör för att beställa, hur betalningen går till och var och när produkterna kan hämtas. Alla affärer är uppgjorda i förväg, det är inte som att gå och handla i en affär för att där och då bestämma vad man vill köpa. Tanken bakom det är att minimera matsvinn.

Sveriges största REKO-ring idag är i Boländerna i Uppsala. Den startade 2017 och samlar numera mellan 40 och 50 producenter varje vecka, och med kunder från en radie på cirka 10 mil runt Uppsala, dvs även från Västerås och Stockholm, och med det bortom vad som väl egentligen kan kallas för en lokal marknad.

Boländerna är en av två REKO-ringar som funnits några år i Uppsala, den andra är i Gränby. Båda uthämtningsställena är dock fokuserade på utlämning till bilister, vilket gjort att de ur klimatperspektiv haft brister. Men under hösten har en tredje REKO-ring etablerats i Uppsala på mer centrala Vaksala torg, dit det för många Uppsalabor är enkelt att komma med cykel eller buss. Facebookgruppen har redan kring 3000 medlemmar. I REKO-ringen saluförs ett brett sortiment, med bland annat ägg, honung, té, grönsaker, potatis, svamp, bär och frukt.

Hur många REKO-ringar det finns i landet finns ingen tydlig statistik på. En genomlysning 2023 visade på en bra bit över 200. Den dåvarande inflationen och de snabbt stigande matpriserna i butikerna kan ha bidragit till att gynna REKO-ringarna, där producenterna inte varit lika inflationskänsliga, med krympande prisskillnad mellan den billigare massproducerade maten hos de stora livsmedelskedjorna och den mer småskaliga produktionen i REKO-ringarna som följd. När inflationen nu faller tillbaka kan prisskillnaderna komma att öka, och med minskat intresse för REKO-ringar som resultat, och det finns exempel på REKO-ringar som nu avvecklas, till exempel i Nordmaling. Att REKO-ringar som koncept kommit för att stanna råder det däremot inga tvivel om.

Är det då ur ett större perspektiv mer hållbart med den lokalt producerade maten? Inte per automatik enligt Rebecka Milestad, agronom och docent i miljöstrategisk analys vid KTH, som framhåller att om man ska tänka ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigaste att välja ekologiskt. Väljer man lokala produkter måste man själv göra en bedömning om varan är producerad på ett bra sätt. Däremot finns förstås ingen motsättning mellan lokalt producerade livsmedel och ekologiska, en produkt kan uppfylla båda kriterierna – och är då överlägset bäst.