22 april 2021

Genom en satsning för att minska skövlingen av mangroveträd kan befolkningarna i flera byar i El Salvador numera laga sin mat på klimatsmarta spisar.

Maria Luz Rodriguez står utomhus i sin hemby El Salamar och är precis på väg att skicka in en lasagne i ugnen. Hon blickar upp mot solen.

– Jag hoppas inte det blir för molnigt senare, säger hon samtidigt som hon kontrollerar att temperaturen i ugnen nått upp till de 150 grader som behövs för att rätten ska gratineras.

Efter en stund ser hon att osten börjar smälta på lasagnen inne i den ugn som drivs av solens strålar. Ugnen ser ut som en liten låda där locket fungerar som en spegel där solstrålarna värmer upp insidans metallplåtar.

Raketspisar och solugnar

Hon bor i El Salamar, en kustby i La Paz, en region där mangroveträd och våtmarker breder ut sig i naturreservatet Estero de Jaltepeque.

Efter att den tropiska stormen Stan slog till mot regionen 2005 fick byborna tillgång till ett mindre stödpaket. Med tiden utvecklades det till ett större miljöprogram som nått ut till 18 orter i regionen. Vid sidan av satsningar på solugnar och energieffektiva spisar har insatser gjorts för att utveckla ett mer hållbart fiske och jordbruk, de näringar som de flesta byborna lever av.

Maria Luz Rodriguez dotter María del Carmen Rodríguez visar upp en annan av de nya spisar som byborna fått tillgång till, en så kallad ”rocket stove”. Det är en effektiv form av vedspis som kan drivas av bara några mindre grenar från en tropisk växt, vilket syftar till att minska skadorna på mangroveträden.

Trots att vedmängden är så liten ger den effektiva spisen en stark värmelåga. Detta till skillnad från traditionella vedspisar som kräver mycket mer ved och dessutom förorsakar betydligt mer hälsofarlig rök.

När maten som tillagas på den energieffektiva spisen har börjat koka kan den antingen gå klart där – eller så förflyttas kastrullen till en så kallad ”magisk låda”. Det är en konstruktion som är tillverkad av ett material som gör att värmen bibehålls – vilket gör att maten långsamt tillreds klart.

– Det bästa med den magiska lådan är att man kan göra annat medan maten blir klar på egen hand, berättar fembarnsmamman María del Carmen Rodríguez.

Planterar mangroveträd i utbyte

Inom satsningen, som har finansierats av en chilensk statlig fond och FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har lokalbefolkningarna fått lära sig hur de på egen hand kan bygga de effektiva spisarna.

– Befolkningarna fick tillgång till det material som behövdes i utbyte mot att de fick delta i återplanteringen av mangroveträd, berättar Claudia Trinidad, 26, som kommer från El Salamar.

Närmare 500 hektar mangroveskogar uppges ha blivit återplanterade eller skyddade genom programmet.

Mangroveskogar är nyckelbiotoper som bidrar med en mängd olika ekosystemtjänster; de huserar en stor mängd olika arter, absorberar stora mängder koldioxid och skyddar stränder.                                                     (Foto: Maxwell Ridgeway, Unsplash)

Petrona Cañénguez, från orten San Sebastián El Chingo, har deltagit i återplanteringsarbetet och står och kokar bönsoppa på sin energieffektiva spis när IPS besöker henne.

– Jag gillar den eftersom den inte blir lika het och dessutom är den väldigt billig i drift, det räcker med några kvistar och inget mer, berättar hon.

Petrona Cañénguez säger att det tar ungefär en timme att koka bönsoppan, som är en stapelrätt i El Salvador.

Petrona Cañénguez visar upp sin energieffektiva lilla vedspis utanför sitt hem i byn San Sebastián El Chingo. Foto: Edgardo Ayala /IPS

De energieffektiva spisarna leder till minskade utsläpp, men allra miljövänligast är de spisar som bara drivs av solens strålar. Dessa spisar har dock inte fått samma genomslag.

Inom projektet har byborna även fått hjälp att starta egna odlingar av krabbor och fisk, samt ekologiska grönsaksodlingar – vilket har stärkt matsäkerheten. Detta har varit särskilt viktigt i samband med de nedstängningar som genomförts i samband med pandemin, berättar Daniel Mercado från en lokal utvecklingsorganisation i San Luis La Herradura.

– Om en by haft god tillgång på tomater och en annan haft gott om fisk, så har de kunnat bedriva byteshandel. Vi har lärt oss att överleva genom att samarbeta, säger han till IPS.

Edgardo Ayala/IPS

Se även: Småskalig elproduktion stärker fattiga i Brasilien

Se även: Egenproducerad biogas ett lyft för brasilianska bönder