21 september 2021

Vissa experter menar att det toppmöte om världens livsmedelssystem som FN står värd för denna vecka kan resultera i verkliga förändringar. Andra dömer ut mötet redan på förhand.

Torsdagens FN-möte har som målsättning att bidra till förändringar av de globala livsmedelssystemen och därmed få in världen på rätt spår – mot uppfyllandet av de hållbara utvecklingsmålen till 2030. Detta samtidigt som coronakrisen fortsätter – och arbetet för att hejda klimatförändringarna än så länge halkar efter rejält.

Toppmötet kommer att inledas av FN:s generalsekreterare António Guterres och samla företrädare för stater och företag, organisationer och bonderörelser, ursprungsbefolkningar och experter. Tanken är att konferensen ska bidra i arbetet för en värld där produktionen och distributionen av mat både är rättvis och hållbar.

Målet är också att man ska kunna dra lärdomar av pandemins konsekvenser och skapa ett livsmedelssystem som är mindre känsligt för kriser.

Men förväntningarna på vad toppmötet kan åstadkomma är blandade. En av de experter som menar att näringslivet har förutsättningar för att driva på verkliga förändringar är Diane Holdorf vid World Business Council for Sustainable Development, WBCSD.

– Vi kommer att se verkliga systemförändringar genom att ledande företag kommer att visa vad som är möjligt och därigenom få med sig andra, sade hon vid en digital konferens som hölls nyligen.

Andra experter menar att det kommer att krävas andra insatser för att få i gång de stora förändringar som behövs. En av dem är livsmedelsforskaren Million Belay vid Alliance for Food Sovereignty in Africa, som beskrivs som Afrikas största nätverk för civilsamhällesorganisationer.

Han säger till IPS att nätverkets medlemmar – som består av organisationer som representerar bland annat bönder, fiskare, urfolk och kvinnogrupper – inte har några förhoppningar om FN:s toppmöte och därför har valt att inte delta.

Million Belay är kritisk till processen kring toppmötet och dess dagordning.

Även om åsikterna om FN-mötet är delade är alla experter och aktivister eniga om en sak – det finns ett akut behov av radikala förändringar för hur maten produceras, säljs och distribueras. Detta för att bemöta matbrist, miljöförstöring och en ökande fattigdom i världen.

– Toppmötet är ett första steg på en väldigt lång resa, säger ekonomiprofessor Jeffrey Sachs, chef för Centret för hållbar utveckling vid Columbia-universitetet.

Han betonar att det bland annat kommer att krävas stora finanspolitiska förändringar i världen för att en övergång till en hållbar utveckling ska bli möjlig. Eftersom jordbruket står för närmare 30 procent av utsläppen av växthusgaser och även driver på avskogningen menar Jeffrey Sachs att det krävs fundamentala förändringar av hur åkermarker utnyttjas i hela världen.

Ett annat stort problem inom livsmedelsindustrin som Jeffrey Sachs lyfter fram är de enorma problem som orsakas av att så många människor äter fel kost. Han påpekar att medan närmare en miljard människor tvingas gå hungriga, så finns det ytterligare två miljarder människor som lider av olika former av näringsbrist.