8 oktober 2021

Mellan år 2016 och 2020 bebyggdes runt 3 000 hektar jordbruksmark i Sverige, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket. Det är oroande, säger utredaren John Andersson, inte minst eftersom klimatkrisen bidrar till ytterligare utmaningar.

Hoten mot matjorden är många. Erosion, degradering och urbanisering har lett till att över hälften av planetens odlingsbara mark försvunnit eller försämrats sedan den industriella revolutionen, och den absoluta merparten bara under de senaste 40 åren.

Se även: Moder Matjord del 1 – hoten mot våra jordar

En viktig framtidsresurs

I Sverige ökar mullhalten i jorden och jorderosionen är lägre än på många andra håll i världen, men exploatering i form av bebyggelse fortsätter att utgöra ett hot mot den inhemska matproduktionen. Under perioden 2016 – 2020 fick drygt 3 000 hektar jordbruksmark ge vika för bebyggelse av hus, vägar och järnvägar. Det visar siffror från Jordbruksverkets senaste rapport. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar, säger utredaren John Andersson.

Dessutom har drygt 27 000 hektar jordbruksmark vuxit igen, eftersom man valt att inte bruka den. Skillnaden, enligt Jordbruksverket, är att den marken lättare kan ställas om till åkermark igen utan allt för stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller inte den mark som försvunnit på grund av exploatering.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats, en ökning med 70 hektar från föregående period.

Bilden visar Sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län.

Fredar jordbruksmark för kommande generationer

På vissa håll i landet har frågan om jordbruksmarken kommit högt upp på den politiska dagordningen. Förra året tog den styrande majoriteten i Jönköping (S+Mp+C+L) ett beslut om ett program som innebär att brukningsvärd jordbruksmark inte ska tas i anspråk för bebyggelse.

– Klimatförändringarna gör att odlingsbara ytor försvinner på grund av ökenutbredning och höjda havsnivåer. Denna utveckling kommer att fortsätta, och vi har därför ett ansvar att värna bra jordbruksmark – det är en moralisk skyldighet mot kommande generationer, sade Mats Weidman (MP) till Mat och Klimat när det begav sig.

Beslutet innebar dock inte ett totalt stopp mot exploatering. Byggnationer för att möjliggöra generationsboenden på landsbygden kommer att släppas fram, och inget skydd ges till den jordbruksmark som finns kvar inom den befintliga tätortsstrukturen men som är för liten för att fungera som brukningsenhet.

Se även: Jönköping fredar jordbruksmark för kommande generationer

Mat & Klimat

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo.

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Se även: Aktivister målar ingången till EU-parlamentet grön: “Stoppa greenwashingen av CAP”