Meningen med livet är att odla sin trädgård, om man får tro Voltaire i boken Candide. Under 1900-talet omvandlades dock äldre tiders prunkande trädgårdsideal till kortklippta gräsmattor, till men för den biologiska mångfalden. Men det tycks som en ny nyp av trädgårdsideal nu är på stark frammarsch. Riksförbundet Svensk trädgård betonar i en ny rapport att trädgården kan bli en plats som både myllrar av biologisk mångfald och kan hjälpa till att minska klimatförändringarna genom att utökad växtlighet binder mer kol.

Det är därför en uppenbar klimatinsats i det lilla att ersätta pooler, staket, trädäck och hårdgjorda ytor med buskar och träd, men också att gå från mindre växtlighet, som gräsmattor, till större. Men klimatnyttan kan också komma på många andra sätt. 

Ett exempel är att en mer vildvuxen trädgård inte kräver lika mycket energi i underhållsarbetet. Oavsett om det är en bensindriven eller eldriven gräsklippare som ställs av eller används mindre är det i slutänden en klimatvinst. Ett annat exempel är att fler växter per areal ökar kolinbindningen. Ett tips är därför att kombinera låga, mellanhöga och höga växter på samma plats. Ett tredje att vara försiktig med att ta bort befintlig växtlighet som lagrar kol.

Och det är inte bara den som bor med tillgång till egen trädgård som kan göra skillnad. Även inne i städer blir stora balkongodlingar en allt vanligare syn. Det utrymme som inte finns horisontellt kan kompenseras med vertikal odling, dvs odling på höjden längs husfasader. Utöver att bidra till kolinlagring bidrar mer grönska i städerna dessutom till att sänka den lokala temperaturen, vilket kan vara livsavgörande i en tid när allt fler människor dör till följd av extremvärme i storstäder.

En långsiktig klimatanpassning i trädgårdsodlingen är också att prioritera växter som klarar längre perioder av bevattningsförbud, något som kommer att bli allt vanligare framöver. Exempel på sådana växter är salvia, lavendel, röllika, timjan och kärleksört.