En ny rapport från Rocky Mountain Institute visar att den allt snabbare växande efterfrågan på bättre batterier är på väg att leda till ett tekniksprång som i rapporten utnämns till den största industriella kraftsamlingen sedan vapenindustrin under andra världskriget. Och det är i Kina utvecklingen går snabbast, där ny rekordsträcka på en laddning, nästan 100 mil, uppnåddes i slutet av 2023 och därmed la Teslas tidigare rekord på 65 mil långt bakom sig.

Huvudpoängen i RMI-rapporten är att detta bara är inledningen på batteriutvecklingen, då de billigare och bättre batterierna skapat en dominoeffekt, där allt fler tillämpningsområden och allt fler länder vänder blickarna mot batterier. De senaste åren har efterfrågan fördubblats varje år, och under åren fram till 2030 talas om en sexfaldig ökad efterfrågan. Varje år. För första gången spelar batterier dessutom en viktig roll i energiförsörjningsfrågan generellt. 2030 bedöms den samlade batterikapaciteten vara hela 9 TWh, dvs mer än 1 kWh/människa.

Det som gör att det ser väldigt ljust ut för den som vill ställa om till batteridrift i närtid är att batteriindustrin redan tagit höjd för en kraftigt ökad efterfrågan. De senaste tio åren har efterfrågan på batterier vuxit med en faktor 24. Men batteriindustrin har samtidigt lyckats skala upp produktionsförmågan med en faktor 42, enligt RMI-rapporten.

En titt på finansmarknaden indikerar att det också finns resurser för fortsatt kraftig ökning av batteriproduktionskapaciteten. Branschen drog enligt Bloomberg New Energy Finance (BNEF) åt sig investeringar om hela 45 miljarder dollar 2022, vilket är mer än sol- och vindkraft drog åt sig gemensamt (33 miljarder dollar).

Det orosmoln som dock alltid finns där när det kommer till batterier är om det finns tillräckligt mycket naturresurser för att möta efterfrågan. Att batterifabrikerna växer upp som svampar ur jorden båtar föga om det saknas nödvändiga metaller för att kunna producera batterierna. Även här är RMI- rapporten ensidigt positiv och lyfter att i takt med en ökad efterfrågan har också kännedomen om fyndigheter ökat. Men marginalerna är inte stora, en fjärdedel av jordens litiumtillgångar, en tredjedel av nickeltillgångarna och en fjärdedel av kobolttillgångarna behövs till batteritillverkning om batterier helt ska ersätta dagens fossila energianvändning.

Lösningen på utmaningen är nya batterityper där andra metaller kan användas istället. Ett av de mest lovande exemplen här är Northvolts nya natriumjonbatterier, som helt saknar litium, nickel och kobolt. Samma batterier som för övrigt redan saluförs i kinesiska bilar.

Inte heller kostnadssidan förefaller vara ett problem. Priserna har sjunkit mycket snabbt de senaste åren och bedöms fortsätta falla med 32-54 dollar/kWh fram till 2030. Varje dubblering av produktionen bedöms leda till att kostnaderna sjunker 19-29 procent, samtidigt som batterierna blir 7-18 procent effektivare. Den stora frågan är istället om en snabbt ökande tillgång till billiga batterier används för att helt fasa bort fossil energi, eller om vi istället väljer att öka vår energianvändning med nya batteridrivna fordon och produkter utan att samtidigt avveckla den äldre fossila bilparken.