Om kidneybönan är kungen och de svarta bönorna drottningen, så är den magiska mungbönan den goda fen i baljväxternas rike. Liten och oansenlig bredvid de större, mer glänsande släktingarna, om än behagligt grön till färgen, kan hon lätt försvinna i mängden. 

Men skenet bedrar. Förutom ett rikt proteininnehåll (14 procent), så är hon rik på b-vitaminer, c-vitaminer, kalcium, järn, magnesium, antioxidanter och essentiella aminosyror och fylld av fibrer. Mungbönan är den mest läkande, mest lättsmälta och näringsfyllda bönan av dem alla!

I Indien, den enda i stort sett vegetariska civilisationen och det enda land i världen där bönor genom historien inte förknippats med fattigdom, har denna torktåliga lilla indiska böna som i årtusenden varit viktigaste födan även för brahminerna, den högsta kasten, en klassisk särställning. Inom den ayurvediska läkekonsten ses den inte bara som välgörande utan nästan undergörande, både för kropp och själ; som en milt detoxande bästis på alla plan. 

Den har sedan urminnes tider inte bara närt den stora befolkningen, utan även varit stapelfödan för Indiens alla yogis och heliga män och kvinnor. Enligt Buddha, kungasonen som på 500-talet f kr blev fattigmunk och buddhismens grundare, har mungbönans näring även andliga kvalitéer.

En helig hälsodynamit

Genom sitt höga fiberinnehåll (15,4 procent) har den en unik förmåga att liksom rensa upp i systemet vilket förstås även påverkar sinnet positivt – inte minst genom att ta hand om det ”dåliga kolesterolet” och överskotts-galla som ger huvudvärk och andra bekymmer, samtidigt som den ger så mycket näring. Det är inte svårt att förstå att mungbönor ses som rena hälso- och näringsdynamiten! 

Men att de ayurvediska mästarna förstod detta, liksom att mungbönor även har en svalkande kvalité som förebygger värmeslag och är välgörande vid feber utan labbtester eller mikroskop för flera tusen år sedan, är ett mysterium. 

Från Indien har mungbönan vandrat ut i världen, och odlas numera i Asien, Afrika, Australien och USA, mest i Oklahoma och Missouri. Man har även försökt att odla dem i södra England, och precis som andra baljväxter när hon jorden med kväve istället för att kräva tillskott av konstgödsel.

Mungbönor kan avnjutas hela, som VIP-sällskap till säd och grönsaker, fast då krävs nästan tryckkokare annars tar de en timme att koka. Eller som splittade med det gröna skalet kvar, eller skalade som ”mung dal” (gula linser), klara på 20 minuter i vanlig gryta. Eller som groddar, tar bara några dagar för mungbönor att gro och näringen maxas ytterligare. I Indien gör man även mjöl på mungbönor som ingår i allt från nudlar och vermiceller till ”veganska” crepes och sötsaker. 

Den ultimata, världsomspännande berömmelsen lär komma med veganska äggprodukten Just Egg som gjort succé i USA och Kanada, och som nu är på väg mot Europa och Sverige; en flytande mix med mungbönor som huvudingrediens som tar begreppen ”omelett” och ”scrambled eggs” till nya, helt oemotståndligt gräddiga nivåer.

Men det är som enkel gryta som mungbönan i sin skalade form är som mest oslagbar, Indiens ”comfort food” nr 1. Mer om det i nästa krönika…

Just Eggs mungböneägg har tagit den nordamerikanska marknaden med storm. Nu expanderar de internationellt. (Bild: Eat Just inc.)

Recept – Milt kryddiga mungbönor – 0,1 kg CO2e

Låt er inte luras av den modesta kryddningen. Det blir jättegott! Konsistensen kan vara rinnig eller lite tjockare, utifrån smak och preferenser. Den kan även bli en soppa. Säd i någon form, som korn eller vete – kan även vara en blandning av två eller flera sorter – kompletterar, liksom lite kryddfrästa grönsaker. Men inte helt nödvändigt just här eftersom det redan ingår några i rätten.  

Ingredienser

• 2 ½ dl hela mungbönor (3 om det är ett hungrigt sällskap, öka på lite med kryddorna då)
• Vatten (minst dubbla mängden i tryckkokare, i vanlig gryta minst ett par cm över bönorna)
• 1 tsk salt
• 1 medelstor lök, hackad
• 1 morot, fint skuren (om du använder tryckkokare – spara till efterkoket)
• 1 msk färsk citronsaft (kan uteslutas om man väljer bort syran)
• ½ – 1 tsk mild curry
• 2 tsk malen koriander
• 1 msk hackad ingefära
• 1-2 msk solrosolja
• ½ tsk senapsfrön (kan köpas på/beställas frånaffärerna Gryningen/Veda Lila/Vedanam i Sthlm)
• ½ tsk hela spiskumminfrön (samma som ovan)
• 1 tsk gurkmeja
• 1 kryddmått malen
• svartpeppar
• Ev en halv grön hackad paprika i säsong
  

Tillagning

Blötlägg bönorna över natten. Häll av och skölj igen.
Koka i vatten i tryckkokare (ca 20 min) eller i vanlig kastrull (40-50 min) i rejält med vatten
Hetta upp oljan i en liten stekpanna och tillsätt senapsfrön och kumminfrön
När de senapsfröna poppar – i med den hackade löken och ingefäran och fräs lite
Sedan dags gurkmejan och resten av kryddorna och fräs lite till.
Häll sedan kryddblandningen tillsammans med de fin skivade och hackade grönsakerna i kastrullen med de kokta mungbönorna och rör om ordentligt
Låt koka tillsammans på medelstark värme i ca 15 min
Garnera med lite vegansk yogurt, kokosflingor och/eller koriander eller annat bladgrönt.

Klimatavtryck

Vår samarbetspartner Klimato har räknat ut vad en portion kryddiga mungbönor släpper ut omräknat till koldioxidekvivalenter. 

Enligt WWF:s märkning One Planet Plate bör en genomsnittlig måltid ligga under 0,5 kg per portion för att ligga i linje med de målsättningar som finns i Parisavtalet. En genomsnittlig lunch/middag i Sverige idag ligger på cirka 2 kg CO2e.

Klimato grundades 2018 för att hjälpa restaurangbesökare att minska sina klimatutsläpp genom klimatmärkta menyer och finns idag på över 60 restauranger. De vill vara en brygga mellan forskningen och konsumenten och synliggöra matens klimatpåverkan för en marknad där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Klimato grundar sina beräkningar på forskningsinstitutet RISE stora databas.

Maria Sandblad