Mat och Klimat

Det heliga
koköttet?

Fler artiklar av denna författare

19 februari 2023

Trots de senaste årens minskning har köttkonsumtionen ökat i Sverige sett ur ett längre tidsperspektiv. Idag äter genomsnittsvensken dubbelt så mycket kött som den genomsnittliga världsmedborgaren, men politiken lyser med sin frånvaro. Hur kommer det sig att köttet har blivit ett politiskt tabu?

 

Har ökat sedan 1990-talet

I oktober 1996 lämnade två vänsterpartister in en motion till riksdagen med rubriken ”Minskad köttkonsumtion”, där man bland annat föreslog köttskatt utifrån köttets klimatpåverkan. Även om motionen inte ledde till något riksdagsbeslut om att införa köttskatt, kan motionen ses som starten på en växande insikt i svensk politik om köttindustrins klimatpåverkan och att frågan om minskad köttkonsumtion kom upp på den politiska dagordningen. 

Mycket har hänt i frågan sedan 1990-talet, både framsteg och bakslag. Vegetariska alternativ har vuxit fram på bred front, många kommuner har utarbetat mål kring ökad andel vegetarisk mat i skolbespisningen etc. 

Men ironiskt nog tycks samma parti dryga kvartsseklet senare, våren 2022, ha slagit ihjäl frågan, när partitoppen inför Vänsterpartiets kongress gick ut med uppmaningen till medlemmarna att sluta propagera för vegetarisk mat för att kunna attrahera nya väljare.

Med de principiella framsteg som ändå gjorts under det gångna kvartseklet skulle man kunna förledas att tro att köttkonsumtionen minskat sedan dess, och att det kan vara ett skäl till att frågan inte längre är lika politiskt het. Men faktum är att utvecklingen har varit den motsatta. År 1996 var svenskarnas konsumtion av nötkött drygt 19 kilo, och den totala köttkonsumtionen låg på lite under 69 kilo per person och år. 

År 2021 hade nötköttskonsumtionen stigit till knappt 23 kilo och den totala köttkonsumtionen till mer än 80 kilo per person och år. Men trots denna extremt snabba och negativa utveckling – där den globala köttproduktionen skulle behöva dubbleras om alla åt lika mycket kött som genomsnittssvensken – törs varken regering eller opposition nu ens uttala sig kring en politik för minskad köttkonsumtion.

 

Köttpolitik har blivit tabu

Miljöministern har tillsänts fyra frågor:

  • Vilka är de viktigaste reformerna framöver vad gäller hur vi kan minska den klimatpåverkan vår livsmedelsförsörjning orsakar? 
  • Vad finns det för förutsättningar att skapa majoritet kring dessa förslag till reformer under mandatperioden? 
  • Hur ser du på utvecklingen av odlat kött som ny proteinkälla?
  • Hur ser du på konflikten mellan klimat & miljö/djurrätt vad gäller betesdjurs klimatpåverkan i förhållande till annan köttindustri?

Miljöministern har valt att passa på frågeställningarna. Det kan förklaras med att hon, till skillnad mot tidigare miljöministrar, inte har något miljödepartement att luta sig mot, och faktiskt först den 16 januari över huvud taget lyckades få en politisk sakkunnig till hjälp. Men inte heller ordföranden i riksdagens miljöutskott uttalar sig om frågeställningarna, trots upprepade påminnelser sedan frågorna ställdes den 3 oktober 2022.

Vad har gjort det så politiskt tabu att alls tala om problem med köttkonsumtionen? Kanske ges ett delsvar på den frågan av Handelshögskolan i Göteborg, som i sin årliga Konsumtionsrapport år 2015 hade ett särskilt kapitel om köttkonsumtion under rubriken ”Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös.” Christel Cederberg, då biträdande professor i energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, och Elin Röös, då doktor i teknologi, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, skrev då: 

“Ekonomiska faktorer står sannolikt för en stor del av förklaringen till den kraftiga konsumtionsökningen. Andra faktorer kan vara en större tillgänglighet genom fler snabbmatsrestauranger som säljer kött till lågt pris, modedieter som går ut på en hög konsumtion av animaliskt fett och protein, och kändiskockar som grillar i tv och driver restauranger med köt­tfokus.”

Sedan 2015 har frågan blivit ännu mer laddad, och att utmana köttnormen kan idag möta kraftigt motstånd, vilket inte minst kommuner som infört köttfria dagar i skolbespisningen har erfarenhet i form av hätska protester mot vegetarisk skolmat.

Att allt färre kommuner runt om i landet kommer att sätta upp den typen av mål för skolmaten framöver är ingen vågad gissning. Och när varken regering eller opposition ens vill diskutera livsmedelssektorns klimatpåverkan är slutsatsen att detta inte blir en mandatperiod då utvecklingen med allt större köttkonsumtion kommer att brytas.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa