Den energipolitiska inriktning som Energiminister Ebba Busch (KD) nu presenterat innehåller många frågetecken, och inte minst står regeringen helt handfallen i den viktiga frågan om energieffektiviseringar. Så handfallen att EU nu tvingar Sverige att vidta åtgärder, enligt en rapport från EU-kommissionen.

EU eftersträvar krafttag mot energislöseri, men har öppnat upp möjligheten för varje land att sätta egna energieffektiviseringsmål. När dessa mål nu rapporterats in och analyserats visar det sig att Sverige är det land som presterat sämst av alla, trots att Sverige borde vara det land som har allra lättast att effektivisera energianvändningen, utifrån att Sverige är det EU-land som använder överlägset mest el per capita.

Regeringen har fått tre månader på sig att återkomma till EU med en ny plan. Misslyckas det hotas Sverige av repressalier från EU. Att Sverige numera är sämst i EU på energieffektivisering är dock ingen nyhet för alla. Bland det första regeringen gjorde efter att den tillträdde var att stoppa förslaget om obligatorisk energieffektivisering för företagen. Energiminister Ebba Busch har också uttryckt att hon prioriterar ökad elproduktion framför energieffektivisering.

Organisationen 100 procent förnybart efterlyste för dryga månaden sedan energibesparingsåtgärder från regeringen i en debattartikel, med direkta och konkreta frågor till energiministern. Busch har dock valt att bemöta frågorna med tystnad. Detta trots att förslagen finns från regeringens egen expertmyndighet, Energimyndigheten, och att det enda som saknas är de politiska besluten.

I Energimyndighetens rapport ”Effektiv användning av energi, effekt och resurser”, framhålls att det på sex år skulle vara möjligt att frigöra 20–25 TWh el genom lönsam effektivisering i framför allt privatbostäder och andra byggnader, men även inom industrin och transportsektorn.

Att bortse från denna potential, och enbart fokusera på att öka elproduktionen, är både onödigt dyrt och medför onödig negativ miljöpåverkan, i form av ytanspråk och råvaruförsörjning. All elproduktion har miljöpåverkan, bland annat till följd av den produktion av stål och betong som behövs för anläggningarna. En effektivare energianvändning innebär därför inte bara ett minskat elbehov, utan också ett minskat behov av naturresurser, minskade utsläpp och lägre kostnader för elnät.

Energimyndigheten pekar i sin rapport på att det inte bara saknas tillräckliga incitament för energieffektiviseringsåtgärder, utan också finns mekanismer som till och med motverkar energieffektiviseringar. Det kanske tydligaste exemplet är skattenedsättningen på el för elintensiv industri.

Energimyndigheten listar en lång rad möjliga reformer. En åtgärd som bedöms kunna ge stor nytta snabbt är att gå vidare med det förslag till energieffektivisering som fanns med i den av regeringen nedlagda utredningen av vita elcertifikat. En annan är att villkora nedsatt skatt på el med krav på efterfrågeflexibilitet, för att styra bort elanvändning från effekttoppar.

Den ovilja Ebba Busch tidigare visat att lyssna på både branschorgan och den egna expertmyndigheten kanske förändras nu när även EU-kommissionen sällar sig till raden av de som kritiserar den svenska regeringens energipolitik.