Psykisk hälsa förvärras mer än många tror av varmare klimat, men det är inte klimatångest utan andra psykiska problem som FN:s klimatpanel IPCC nu varnar för. Problemen börjar redan när det är varmare än 20 grader, skriver Göran Hådén.

Den nya klimatrapporten från FN:s klimatpanel IPCC kom i skymundan av början av kriget i Ukraina, trots att FN:s diplomatiska generalsekreterare beskrev läget i extremt starka ord som att “de största förorenarna är skyldiga till mordbrand på vårt enda hem”.

Således har nog ytterst få uppmärksammat djupare lager i IPCC-rapporten som är på hela 3675 sidor, trots att det bara är en delrapport. Sidorna är späckade med intressant information från tusentals sammanställda vetenskapliga artiklar.

Utifrån denna massiva information har jag denna gång valt att fokusera på rapportens sammanställning av forskning om hur mental hälsa och välbefinnande påverkas av klimatförändringarna. “Mental health” (mental hälsa) nämns 457 gånger i rapporten och “wellbeing” (välbefinnande) nämns 381 gånger.

Övergripande är det här ett komplext område. Mänskligt beteende och de system vi organiserar samhället med kommer störas av klimatförändringarna på många olika sätt. Andra orsaker och åtgärder för psykisk hälsa kan förstås samverka, men det är över 90 procent sannolikt “very high confidence” att psykisk hälsa (inklusive ängslan och stress) allt annat lika kommer försämras över hela världen på grund av klimatförändringarna, särskilt för redan utsatta grupper. Även kvinnor ser ut att drabbas extra hårt.

Men det är också väldigt sannolikt “very high confidence” att vi effektivt kan minska dessa problem om vi prioriterar psykisk hälsa mer, både med reparerande och förebyggande insatser. Rapporten tar bland annat upp vikten av att fler får nära till en park eller skog och/eller mer gång och cykling. Några av de främsta hindren för åtgärder verkar vara brist på finansiering och koordinering, samt för lite bevakning av problem och träning på åtgärder.

Grönområden är inte bara gynnsamma för klimat och miljö. Närhet till en park eller skog har en positiv inverkan på vårt psykiska välbefinnande.

Mer psykisk ohälsa vid värme

Studier i både Kina och USA visar att människor i snitt börjar må sämre redan när medeltemperaturen på dagen går över 20 grader ute. Obs, snitt! Det gäller förstås inte alla och det kan vara andra siffror i ett kallare klimat som i Sverige. Men det är uppenbarligen många som inte delar den svenska normen att älska hetta.

Forskarna vet inte varför välmåendet minskar över 20 grader, men några av deras teorier är att hetta i snitt ger sämre sömn, hälsa, ekonomi och sociala interaktioner.

Det här ska inte blandas ihop med att det exempelvis kan vara bra för hälsan att basta korta stunder. Inte heller med extremen i andra änden, att många redan om 50 år kan leva i ett klimat som blir som att sitta inlåst i en våtbastu.

I Kanada ökade neurotiska störningar och beteendestörningar som schizofreni när det blev 28 grader varmt.

En stor metastudie i olika länder med olika metoder fann att risken för självmord ökar redan vid 1 grad varmare (Thompson et al., 2018).

Hetta ökar också risken för aggression och våld mot andra. I Sydafrika var det 18 procent fler mord när temperaturen var över 30 grader än när den var under 20.

Extrem kyla kan förstås också vara negativt, men kyla verkar inte alls vara ett lika stort problem som hetta, varken i sig eller i antalet drabbade. 

Extremväder ökar psykisk ohälsa på flera sätt

Cirka 20-30 procent av de som drabbas av en orkan eller översvämning får inom några månader depression och/eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dels av händelsen i sig, men också av följder som bråk med försäkringsbolag. Vid de stora bränderna i Australien 2020 gjordes diverse bra insatser för den psykiska hälsan, bland annat samtalsstöd digitalt.

Ökad torka ger mindre mat och barn som inte får en bra näringsbalans löper ökad risk för många olika psykiska problem. Enbart ovissheten om det kommer finnas bra mat på bordet gör att vuxna kan få sämre psykisk hälsa. 

20-30 procent av de som drabbas av en katastrof likt denna kan komma att utveckla depression och/eller PTSD.

Klimatångest då?

Rapporten belyser att forskningen om klimatångest ännu är otillräcklig, men vi vet från andra studier att oro för klimatet kan motverkas genom att engagera sig för att göra något åt det, vilket jag tidigare skrivit om här.

När vi mer påtagligt drabbas av något brukar effekten också bli att vi vidtar åtgärder istället för att bara oroa oss, så kanske kommer “medicinen” mot klimatångest till stor del automatiskt.

Har klimatkrisen redan börjat sänka lyckan?

Det finns alltså många negativa effekter på psykisk hälsa av klimatförändringarna, men hoppfullt är att vi samtidigt lär oss allt mer om hur vi kan främja psykisk hälsa.

Det finns också sidoeffekter som att luftföroreningar är negativt för den psykiska hälsan, men de har ju funnits mycket längre än lyckomätningarna och lär minska i takt med att vi minskar förbränningen av fossila bränslen. 

Miljoner människor beräknas redan ha avlidit till följd av klimatförändringarna, medan vi i rika länder som Sverige fortfarande i huvudsak kan leva som vanligt med i snitt successivt ökad levnadsstandard.

Det är komplext att bryta ut hur stor andel av världens samlade lycka och lidande som beror på klimatet. Även om lyckan ökar, så kan det ju vara så att den skulle ökat ännu mer om det inte vore för klimatkrisen, eller vice versa. Vi kan inte heller veta hur mycket okända effekter som vi inte upptäckt än.

Så när det gäller självupplevt välbefinnande landar rapporten i att det ännu är osäkert om den lyckan redan börjat påverkas negativt av klimatförändringarna. Desto mer säkert är det att ju mer klimatgaser vi släpper ut, desto större utmaningar blir det för framtidens psykiska hälsa.

Göran Hådén