Italienskt förslag om att förbjuda labbkött väcker starkt motstånd

Medborgarinitiativet End the slaughter age lanserades den 5 juni 2022. Den som undertecknar namninsamlingen ställer sig bakom att EU:s jordbrukssubventioner till animaliska livsmedel dras in, för att istället finansiera stöd till växtbaserad mat eller odlat kött. 

Efter drygt 10 månader har man bara samlat ihop ungefär en halv miljon underskrifter runt om i Europa, vilket gör att det ser dystert ut för medborgarinitiativets möjligheter. Regelverket kring medborgarinitiativ slår fast att efter det att namninsamlingen påbörjats har man ett år på sig att samla in en miljon underskrifter, varav man dessutom måste ha nått en fastslagen tröskelnivå i minst 7 länder. Lyckas det är EU skyldigt att behandla medborgarinitiativet. 

Tröskelvärdet finns med i regelverket för att göra det otillräckligt att tvinga fram en EU-behandling av förslag som bara samlar stöd i ett enskilt land, eller några enskilda länder. Vad gäller medborgarinitiativet om odlat kött har tröskelnivån uppnåtts i fyra länder, Tyskland, Finland, Danmark och Frankrike. Men nu börjar det röra på sig också i Italien. Och det som resultat av det  lagförlag om att förbjuda labbkött som den italienska regeringen presenterat.

Bakgrunden till det italienska lagförslaget är ett upprop bland landets jordbruksorganisationer om att skydda den traditionella maten. I Italien finns också en stark opinion mot labbodlat kött. Enligt lagförslaget förbjuds italienska företag att producera mat från cellkulturer som härstammar från ryggradsdjur. Ett brott mot förbudet kan ge böter motsvarande 670 000 kronor samt att anläggningen stängs. 

Utebliven svensk debatt

Lagen har kritiserats av italienska djurrättsgrupper och klimatorganisationer, utifrån både perspektiven att labbodlat kött är bra både av etiska skäl och för att minska klimatutsläppen. Och som ett resultat av den debatt som blossat upp har medborgarinitiativet nu fått allt fler undertecknare också i Italien, i takt med att en produkt som många över huvud taget aldrig tidigare har hört talas om diskuteras mer och mer i italiensk media. 

I Sverige är tröskelvärdet 14 805 underskrifter, vilket kanske inte låter som så mycket. Men sannolikt är det ouppnåligt under den knappa tid som är kvar att samla underskrifter, med tanke på den obefintliga debatten i frågan i Sverige. 

Mat och klimat har tidligare lyft hur marknaden för odlat kött växer globalt, men konceptet har också hittat till Sverige, både kommersiellt genom nybildade bolaget re:meat och inom ramen för det forskningsprojekt Rise och Chalmers initierat kring hur 3D-printad mat kan användas för att motverka åldersrelaterad undernäring.

Sci-fi kött?

3D-printad mat kan låta som science ficion, men är redan en realitet. Steakholder Foods är ett av de bolag som använder 3D-printer för att massproducera odlat kött. I processen hämtar man stamceller från ett djur, som sedan odlas i näringslösning för att bli många fler. 

Cellerna sätts därefter in i 3D-printern, för att kunna skrivas ut i önskad form, tillagas och ätas. Cellerna kan i teorin föröka sig i oändlighet, från varje cell går det alltså att få så mycket kött som önskas. Begränsningen är tillgången till näringslösning.

Enligt re:meat är miljövinsterna mycket stora med odlat kött. Man anger att i jämförelse med konventionell biff krävs 95 procent mindre markareal, 78 procent mindre vatten, och 92 procent lägre utsläpp av växthusgaser. Men hur är skillnaden mellan odlat kött och växtbaserad mat?

– Det har inte gjorts så många studier på det vad jag vet. Den stora anledningen till det är att vi befinner oss vid en tidpunkt i mänsklighetens historia där vi så snabbt som möjligt, och med så stor effekt som möjligt, har ett skriande behov av att ersätta så mycket konventionellt kött som möjligt för att rädda planeten och framtida generationer, säger Jacob Schaldemose Peterson, CEO re:meat.

Därför blir realiserbar effekt långt mer intressant än teoretisk potential. Här spelar en massa faktorer in, så som exempelvis individuell beteendeförändring när det kommer till smak, kultur och invanda mönster, fortsätter han

Niclas Malmberg