8 mars 2021

Nästan en femtedel av all mat som köptes in av hushåll, restauranger och butiker i 54 av världens länder under 2019 hamnade i soporna. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep.

De närmare 931 miljoner ton mat som hamnade i soporna i dessa länder drev samtidigt på klimatförändringarna, konstateras i Food Waste Index Report, som sammanställts av Unep i samarbete med den brittiska organisationen Wrap.

Studien omfattar 54 länder där man granskat hur mycket man som går förlorad. Allra mest mat kastas av hushållen.

Rapportförfattarna konstaterar att resursslöseriet är betydligt större bland hushåll som har högre inkomster. I exempelvis Kenya kastade dessa hushåll tre gånger så mycket mat som de fattigaste hushållen.

Enligt rapporten finns det dock betydligt mindre uppgifter om den mat som hamnar i soporna i utvecklingsländer. Wraps ordförande Richard Swannell säger till IPS att det hänger samman med att det krävs resurser för att mäta slöseriet, men också att sophanteringen i dessa länder ofta är mindre kontrollerbar.

I utvecklingsländer går mycket mat förlorad redan i samband med att den produceras och transporteras.

Richard Swannell säger att studien visar att ungefär lika mycket mat per capita slängs i medel- och höginkomstländer.

Enligt honom har dock matslöseriet minskat i bland annat Storbritannien under pandemin.

– Att vi har begränsats till att stanna i våra hem har lett till förändrade beteenden i form av storkok och bättre planerade måltider, vilket leder till ett minskat svinn.

Samtidigt varnar han för att nedgången bara kommer att vara tillfällig.

Ett minskat slöseri skulle öka tillgången på mat, vilket skulle kunna bidra i kampen mot hungern. Det skulle också påverka utsläppen av växthusgaser. Enligt Richard Swannell är det dock fortfarande allt för få som ser den kopplingen. Undersökningar som Wrap genomfört i Storbritannien visar att över 80 procent är oroade för klimatet, medan enbart en tredjedel av de tillfrågade ser ett samband mellan klimatfrågan och matslöseriet.

Samira Sadeque/ IPS

Se även: Klimattips – 30 metoder mot matsvinn

Se även: Nu ökar konkurrensen om matsvinnet