Uppslutningen av riksdagsledamöter var stor när organisationen 
100% förnybart arrangerade ett seminarium med rubriken ”Hur får vi fram ny el till 2030 – utan systemkollaps?” med Bo Normark, kraftsystemvetare och hedersdoktor på KTH, styrelseledamot i Svenska kraftnät och industristrateg på EIT InnoEnergy, som huvudtalare. Måhända hade rubriken förlett företrädarna för några av partierna att tro att seminariet skulle handla om att Sveriges elsystem inte tillåter så mycket mer vind- eller solkraft, och att ny kärnkraft därför är nödvändig. Och moderatorn för dagen, Anna-Carin Windahl, inledde med att spinna på den tråden.

• Vad kan vi bygga utan att elsystemet brister?

Men Normark avfärdade myten att utbyggd förnybar elproduktion är en utmaning för elnätet, och presenterade istället ett scenario där kärnkraftens andel av elproduktionen kommer att minska.

• I Europa måste vi öka elproduktionen med en faktor 2,5. Huvuddelen av detta kommer att vara förnybart, medan kärnkraftens andel av elproduktionen minskar från dagens 20 procent till 10 procent, klargjorde Normark.

Normark fortsatte med att skildra hur Sverige de senaste 40 åren varit framgångsrikt i att effektivisera elanvändningen, och därigenom kunnat ha en tämligen konstant elförbrukning trots en befolkningsökning på 2 miljoner människor och kraftigt ökad BNP. Men det är inte Sveriges enda styrka vad gäller energisektorn.

• Sverige har historiskt haft, och har idag, EUs lägsta elpris. Ingen region söder om Skåne har lägre elpris än Skåne. Sveriges kraftsystem har också låg risk för strömbortfall och tillsammans med Norge står vi för 60 procent av Europas lagringskapacitet för vattenkraft.

En framgångsfaktor har varit att Sverige väntat med att skala upp produktion tills tekniken mognat och kostnaden sjunkit.

• Vi började med vind när den blev billig, med sol när den blev billig. Det är bra att ha is i magen och ha rätt timing. SMR-reaktorer är inte i närheten av att vara där än, underströk Normark.

Energimyndighetens scenario är emellertid att Sveriges elproduktion måste fördubblas. Det kan låta som en tuff uppgift, men är väsentligt lägre än den utbyggnad som måste ske globalt och i Europa, om vi ska klara klimatmålen. Och i relation till vad som redan är på gång förefaller det inte vara en alltför svår uppgift.

• Om vi bygger den vindkraft som planeras idag ger enbart det en fördubbling. Därtill kan vi få 3000 MW mer reglerkraft genom förbättrad vattenkraft, inte utbyggd vattenkraft, men förbättrad, konstaterade Normark.

En publikfråga om småskalig vattenkraft kunde ha en roll avfärdade Normark med att det handlar om så små volymer. Istället lyfte han fram havsbaserad vindkraft som ett viktigt tillskott.

Men hur är det då med lönsamheten för vind och sol, är det inte så att elpriset är för lågt på sommarhalvåret, den tid solcellerna producerar mycket?

• Elpriserna varierar framförallt över dygnet, vilket gör att solel är lönsamt, och i ännu högre grad om man kombinerar solceller med batterier för att lagra energi från dag till morgon och kväll, tydliggjorde Normark.

Den elproduktion som istället är svår att räkna hem investeringskostnaden för är kärnkraften.

• Kärnkraft är ganska dyrt, det billigaste är landbaserad vindkraft, avslutade Normark inledningsanförandet.

Att ge någon exakt prislapp på vad kärnkraft skulle kosta i Sverige är dock svårt, eftersom i princip de enda länder som bygger kärnkraft idag är Ryssland och Kina.

Efter Normark föredrag följde en paneldiskussion mellan Daniel Badman, vd Svensk vindenergi, Lotta Bångens, vd Eneff och Madeleine van der Veer, talesperson Nätverket för solparker.

Badman bekräftade bilden att vindkraften är det produktionsslag som snabbast kan ge ett tillskotti stor skala.

• Till 2030 handlar det om 40-50 TWh, om de projekt som redan är initierade kommer igenom tillståndsprocessen. Den stora bulken är havsbaserad vindkraft, efter 2026 finns ingen ökning av landbaserad.

van det Veer lyfte fram Danmark som föregångsland vad gäller solceller.

• 10 procent av elen kommer från solkraft i Danmark, i huvudsak från solparker. Trots att det är ett litet tättbefolkat land finns plats för solparker.

Bångens pekade på att det inte bara är ny produktion som kan bidra, men också energieffektivisering.

• Energieffektivisering är billigast, så varför inte börja med det?

Energimyndigheten har gjort beräkningar på den potential som finns att effektivisera energianvändningen. Bångens kritiserade dock rapporten för att missa en annan viktig del, möjligheten till effekt-effektiviseringar, dvs att kapa effekt-toppar.

Budskapet till riksdagsledamöterna var emellertid inte bara vilka möjligheter som finns, utan också vilka hinder som måste rivas. De långa tillståndsprocesserna lyftes samfällt fram som ett hinder. I Sverige tar det i genomsnitt 362 veckor att föra en tillståndsprocess för ny vindkraft i hamn, vilket är näst längst i EU, och längre än vad det exempelvis tog NASA att planera och genomföra den första månlandningen!

Anna-Carin Windahl ställde frågan vad som är allra viktigast för de folkvalda att prioritera inom energipolitiken nu.

• Genomför utredningsförslaget vad gäller det kommunala vetot, och för över intäkterna från fastighetsskatten för vindkraft till kommunerna, svarade Badman.

• Tydligare regelverk kring tillståndsprocesser för solparker. Inte lättare, men tydligare, svarade van der Veer.

• Vita elcertifikat är ett kostnadseffektivt system som skapar förutsättningar för elbolag att utveckla nya affärsmöjligheter, svarade Bångens.

I energidebatten har det ibland framställts som att det är ett problem att överföringskapaciteten mellan Sverige och andra länder byggts ut och att det stora elöverskott vi har i Sverige kostar mer än det smakar. Men Bo Normark avfärdade sådana tankegångar helt.

• Vårt grannland Finland är helt beroende av svensk el. Det billigaste elsystemet är att bygga ut mer produktionskapacitet än vad vi behöver av den mest kostnadseffektiva elproduktionen, och stänga av produktion ibland.