Färskt bete ger lägre utsläpp än ensilage.
SvarMartin Bowman
Ansvarig kampanjer och livsmedelspolitik.
Naturbeteskött orsakar lika stora klimatutsläpp som industriellt nötkött
Tycker du om denna artikel?
Det är officiellt: Nötkött orsakar enorma utsläpp, hur det än produceras, enligt en ny banbrytande studie. Gräsbeteskött är 3 till 40 gånger så kolintensivt som de flesta växt- och djuralternativ.
Varför är det så? Gräsbeteskött tar längre tid att producera, vilket innebär att djuren rapar ut mer metan under sin längre livstid. De använder också mycket mer mark, som kunde ha använts för naturrestaurering. Dessa negativ uppväger eventuella fördelar från extra kol som lagras i jordar. Detta betyder inte att djur som matats med foder ger låga utsläpp – det är fortfarande högre utsläpp än nästan alla typer av mat.
Så det ÄR kon, inte hur köttet producerats. Eller rättare sagt, det är HUR MÅNGA kor. För att undvika klimatkriser måste vi minska antalet nötkreatur avsevärt – att ändra hur de föds upp kommer inte att hjälpa oss att minska utsläppen särskilt.
Så länge det går hand i hand med en stor minskning av antalet nötkreatur kan regenerativt bete av nötkreatur fortfarande spela en roll i en mer hållbar mindre skala. Eftersom det har andra fördelar jämfört med intensiva foderplatser – som bättre djurvälfärd, lägre jord- och vattenföroreningar, mindre överanvändning av antibiotika och mindre beroende av soja. Men de som hävdar att vi kan upprätthålla nästan samma nivå av boskap som vi har idag, så länge det är gräsbeteskött, lurar sig själva.
Du kan läsa hela studien här.
Martin Bowman
Ansvarig kampanjer och livsmedelspolitik.
Åsikter och kommentarer
Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!
Vi vill gärna veta vad du tycker.
Skriv till oss:
3 svar på ”Naturbeteskött orsakar lika stora klimatutsläpp som industriellt nötkött”
-
-
När naturbete är den allra billigaste och bästa formen av naturrestaurering så är det verkligen helt sjukt att läsa i sammanfattningen av artikeln att :
De naturbeten som skapas av betande kor istället kunnat användas till naturrestaurering!Tänk att det ska vara så omöjligt att resonera om saker och väga samman alla faktorer. Istället avgränsas studier så pass att resultaten av forskning , och särskilt lekmanna tolkningen , blir meningslösa.
Svar -
Det har visats gång på gång att en intensivare produktion ger lägre utsläpp per kg vara när man mäter växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter. Tittar men på de olika växthusgaserna kommer den intensiva produktionen släppa ut mer koldioxid och lustgas per kg vara medan den extensiva produktionen släpper ut mer metan. Resultatet är därför helt beroende av hur man räknar om metan till koldioxidekvivalenter. Intressant nog publicerade huvudförfattaren en artikel för tio år sedan där man skriver att omräkningen av metan till koldioxidekvivalenter enligt GWP-100 (den metod man använt här) är missvisande (provides a very incomplete and often misleading picture of the climate impact of a mix of emitted gases). Man får också observera att hela exercisen bygger på modeller och inte på att man mätt några växthusgasutsläpp. Lustgasutsläpp från betande djur har, när de faktiskt mäts, konsekvent varit lägre än de emissionsfaktorer som forskarna använt sig av.
I forskarnas beräkningar har man tagit hänsyn till kolbindning i mark. Man har dock gjort en nettoberäkning utifrån antagandet att betesmarkerna skulle binda kol även om de inte betas (det finns forskning som visar det), och därför endast tillgodoräknat de betande korna det extra kol som binds i marken jämfört med om den inte betats. Men gräsmarker som inte betas kommer sannolikt ombildas till något annat eftersom gräs och betande djur hör ihop. Och i logikens namn om man gör den typen av nettoberäkning på kolbindning så bör man göra likadant på utsläppsidan, dvs bara räkna de eventuellt ökade utsläppen av metan och lustgas från marken med kor jämfört med mark utan kor.
Forskarna konstaterar att man har uppmätt mycket stor inbindning av kol när man betar åkermark, men har inte tagit hänsyn till det med argumentet att den marken inte borde betas (!). Det finns ingen uppgift om hur man hanterat kolbalansen i jorden där man odlar foder till de intensivt uppfödda djuren. Det är tröttsamt med alla dessa studier som upprepar det man redan vet och som drar väldigt långtgående slutsatser från modeller där man redan bestämt resultatet genom de val man gjort.
Svar
Lämna ett svar
Tycker du om denna artikel?
UTVALDA INLÄGG
SENASTE
NYHETERNA
MEST LÄSTA FÖRFATTARE
SENASTE NYHETERNA
Mest lästa författare
Kontakt
+46 72 541 55 72
Visited 643 times, 6 visit(s) today
Upptäck mer från Mat och Klimat
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
3 svar på ”Naturbeteskött orsakar lika stora klimatutsläpp som industriellt nötkött”
https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/forskning-och-fakta-om-ekologisk-produktion/arkiv/2023-06-13-betande-kor-kan-ge-mindre-metan-an-kor-pa-stall
Färskt bete ger lägre utsläpp än ensilage.
När naturbete är den allra billigaste och bästa formen av naturrestaurering så är det verkligen helt sjukt att läsa i sammanfattningen av artikeln att :
De naturbeten som skapas av betande kor istället kunnat användas till naturrestaurering!
Tänk att det ska vara så omöjligt att resonera om saker och väga samman alla faktorer. Istället avgränsas studier så pass att resultaten av forskning , och särskilt lekmanna tolkningen , blir meningslösa.
Det har visats gång på gång att en intensivare produktion ger lägre utsläpp per kg vara när man mäter växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter. Tittar men på de olika växthusgaserna kommer den intensiva produktionen släppa ut mer koldioxid och lustgas per kg vara medan den extensiva produktionen släpper ut mer metan. Resultatet är därför helt beroende av hur man räknar om metan till koldioxidekvivalenter. Intressant nog publicerade huvudförfattaren en artikel för tio år sedan där man skriver att omräkningen av metan till koldioxidekvivalenter enligt GWP-100 (den metod man använt här) är missvisande (provides a very incomplete and often misleading picture of the climate impact of a mix of emitted gases). Man får också observera att hela exercisen bygger på modeller och inte på att man mätt några växthusgasutsläpp. Lustgasutsläpp från betande djur har, när de faktiskt mäts, konsekvent varit lägre än de emissionsfaktorer som forskarna använt sig av.
I forskarnas beräkningar har man tagit hänsyn till kolbindning i mark. Man har dock gjort en nettoberäkning utifrån antagandet att betesmarkerna skulle binda kol även om de inte betas (det finns forskning som visar det), och därför endast tillgodoräknat de betande korna det extra kol som binds i marken jämfört med om den inte betats. Men gräsmarker som inte betas kommer sannolikt ombildas till något annat eftersom gräs och betande djur hör ihop. Och i logikens namn om man gör den typen av nettoberäkning på kolbindning så bör man göra likadant på utsläppsidan, dvs bara räkna de eventuellt ökade utsläppen av metan och lustgas från marken med kor jämfört med mark utan kor.
Forskarna konstaterar att man har uppmätt mycket stor inbindning av kol när man betar åkermark, men har inte tagit hänsyn till det med argumentet att den marken inte borde betas (!). Det finns ingen uppgift om hur man hanterat kolbalansen i jorden där man odlar foder till de intensivt uppfödda djuren. Det är tröttsamt med alla dessa studier som upprepar det man redan vet och som drar väldigt långtgående slutsatser från modeller där man redan bestämt resultatet genom de val man gjort.