Mat & Klimat

Naturskyddsföreningen kampanjar för hållbart fiske - “Krävs lagstiftning”

Överfisket är huvudorsaken till att haven mår allt sämre. Nu krävs politiska åtgärder för att begränsa det industriella överfisket, säger Karin Lexén på Naturskyddsföreningen.

4 mars 2022

Trålgränsen måste flyttas ut permanent, samtidigt som skonsamt och småskaligt fiske måste ges en högre prioritet gentemot industriella aktörer. Det är kraven i Naturskyddsföreningens nya kampanj mot överfisket, som i skrivande stund närmar sig målet på 15 000 namnunderskrifter.

 

Prioritera småskaligt fiske

Mat och klimat har tidigare lyft problematiken kring trålning, och däribland de nya rön som visar att trålning också är en klimatfråga. Naturskyddsföreningen driver nu en kampanj för att stoppa överfisket, med förslag om att bland annat permanent flytta ut trålgränsen 12 sjömil från kusterna och att inrätta zoner reserverade för småskaligt fiske. I rask takt närmar man sig de 15 000 namnunderskrifter som satts som mål för kampanjen. 

Att målet satts till just 15 000 underskrifter handlar om att det bedöms vara tillräckligt många underskrifter för att sätta press på politiken, och samtidigt ett antal som är realistiskt att uppnå under en begränsad tid. Och bråttom är det.

Ingången till kampanjen är den akuta situationen för haven, och vi ser att överfiske är en av de främsta orsakerna till att haven mår allt sämre, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Hon betonar att kampanjen inte handlar om att stoppa allt fiske, utan att prioritera skonsamt och småskaligt fiske framför storskalig trålning och annat industrifiske.

Och själva principen att gynna småskaligt fiske finns det egentligen redan överenskommelser om inom EU, motiverat av både miljöskäl och för att gynna det fiske som skapar flest arbetstillfällen och har positiva effekter på den lokala ekonomin.

– Men trots att 90 procent av alla människor som är sysselsatta inom fisket gör det inom småskaligt fiske, är genomförandet av överenskommelsen svag. Vi vill därför avsätta större zoner där enbart småskaligt fiske får bedrivas, säger Lexén.

 

Bottentrålningen måste begränsas kraftigt för att vända den allt mer akuta situationen i våra hav, förklarar Karin Lexén

 

Trålning förödande för ekosystemen

Naturskyddsföreningen menar att det som nu måste till för att de politiska ambitioner som satts ska förverkligas är lagstiftning, där geografiska zoner i haven fredas från bottentrålning och storskaligt industrifiske. Men därtill krävs också övervakning, för att säkerställa att ingen bryter mot förbudet.

– Exakt hur övervakningen ska se ut är en resursfråga. Övervakningen kan göras på olika sätt, säger Lexén.

Skonsamt eller selektivt fiske handlar bland annat om att använda redskap som gör att man inte fångar andra arter än den art som ska fiskas och som har minimal påverkan på exempelvis känsliga bottnar och dess ekosystem. 

Ett exempel på småskaligt skonsamt fiske kan vara burfångst av skaldjur istället för trålning. Bottentrålning är den direkta motsatsen till skonsamt fiske, allt i trålningens väg tas med, både den fisk man är ute efter och övriga arter. Och bottentrålningen orsakar i ett slag också flera andra stora problem.

– När trålen släpas över botten river den upp strukturen och förändrar förutsättningarna för ekosystemet, samtidigt som både miljögifter och näringsämnen rivs upp och bottnarnas förmåga att lagra kol försämras. Genom att flytta ut gränsen för trålning skulle ekosystemen ges förutsättningar till återhämtning, kolinlagringen öka och småskaligt fiske stärkas, säger Lexén.

Riksdagen fattade i höstas beslut om att flytta ut trålgränsen på prov. Men Naturskyddsföreningen ser ingen anledning till att inte gå direkt på att flytta ut trålningsgränsen permanent, och hoppas att kampanjen ska leda till att pressen ökar på politiken att agera. 

Niclas Malmberg

 

Se Naturskyddsföreningens kampanjfilm här:

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…

Krönikor
Maria Sandblad

Konsten att blunda inför det onda

Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…