Vilka klimatpolitiska åtgärder har störst effekt? En omfattande studie av åtgärder i 41 länder under de senaste 24 åren visar att effektivast var att sätta ett pris på koldioxid och kombinera det med andra åtgärder som ger synergieffekter.

Miljötidningen Grist  har sammanfattat studien som publicerades i den ansedda tidskriften Science den 22 augusti. Forskare från Tyskland, Frankrike och Storbritannien utgick ifrån de länder som hade gjort de största sänkningarna av utsläppen och jämförde dessa resultat med den politik som hade genomförts. 1 500 olika politiska åtgärder i 41 länder mellan åren 1998 och 2022 analyserades.  

”Det finns verkligen inte en universallösning. Det går lite emot den konventionella uppfattningen hos ekonomer som har sagt att prissättning av koldioxid är det enda vi bör satsa på”, säger Felix Pretis, medförfattare till studien och ekonomiprofessor vid University of Victoria i British Columbia, Kanada.

Forskarna fann att för att åstadkomma de största utsläppsminskningarna behövs en kombination av olika åtgärder, där enskilt mest effektivt är att sätta ett pris på koldioxid – genom en koldioxidskatt eller ett system med utsläppsrätter – och kombinera det med andra åtgärder.

”Jag känner att det finns så mycket dysterhet och undergång kring klimatpolitiken att ingenting verkligen händer, men faktiskt har vi gjort en hel del framsteg”, säger Pretis.

Länder missar sina klimatmål, som sattes upp i Parisavtalet 2015, med ungefär 23 miljarder ton koldioxid, enligt en FN-rapport. Enligt studien beror det inte bara på bristande ambition, utan brist på kunskap om vilka åtgärder som fungerar i praktiken.

”Vi ser att många åtgärder har implementerats som inte riktigt biter”, säger Pretis.

En viktig del av studien var att identifiera de mest effektiva kombinationerna av policyer. Forskarna fann att en kombination av pris på koldioxid, regleringar och subventioner ofta gav de bästa resultaten. Till exempel visade det sig att subventioner för förnybar energi var mest effektiva när de kombinerades med pris på koldioxid, vilket skapade incitament för både producenter och konsumenter att övergå till renare energikällor.

Ett exempel som tas upp är Storbritannien, som minskade sina utsläpp från elsektorn med 19 procent mellan 2012 och 2018 efter att EU satte ett pris på koldioxid för kraftproducenter. Ungefär samtidigt hade Storbritannien implementerat en mängd andra åtgärder, såsom strängare regler för luftföroreningar, incitament för att bygga sol- och vindkraftsparker och en plan för att fasa ut kolkraftverk.

Studien lyfter fram vikten av internationellt samarbete och delning av bästa praxis. Länder som har lyckats minska sina utsläpp kan fungera som modeller för andra, och genom att dela erfarenheter och data kan globala ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna bli mer effektiva.

Studien betonar också vikten av långsiktiga åtgärder och stabila policyer. Kortvariga eller inkonsekventa åtgärder kan leda till osäkerhet och minska effektiviteten av klimatpolitiska insatser. Därför är det viktigt att regeringar och beslutsfattare implementerar långsiktiga strategier som kan ge stabilitet och förutsägbarhet för både företag och privatpersoner.

En annan intressant aspekt av studien var att den visade hur olika sektorer reagerar på olika policyer. Till exempel visade det sig att transportsektorn reagerade bäst på regleringar och subventioner, medan energisektorn reagerade bäst på att sätta pris på koldioxid. Detta understryker vikten av att anpassa policyer till specifika sektorer för att maximera deras effektivitet.

På grund av studiens tidsgränser missade den också några av de mest omfattande klimatlagarna, såsom USA:s ”Inflation” Reduction Act”, undertecknad av president Biden år 2022. Lagen innebär investeringar på hundratals miljarder dollar i förnybar energi och tekniker för att minska utsläppen. Lagen beräknas minska utsläppen med 40 procent till 2030, jämfört med 2005 års nivåer.

”Jag skulle inte bli förvånad om, ifall den här studien upprepas om 5-10 år, så skulle ”Inflation Reduction Act” visa ge stor minskning av utsläppen”, säger Gernot Wagner, klimatekonom vid Columbia Business School.