26 april 2021

Coronakrisen har avslöjat många sidor av den omfattande fattigdomen i den indiska huvudstaden. En tydlig effekt är att så många inte längre haft råd att köpa gasol, utan tvingats att gå tillbaka till att elda med ved och torkad dynga i sina hem.

Enligt en ny rapport från miljöorganisationen Chintan lever många av de fattiga i Indiens storstäder under sämre förhållanden än de fattiga på landsbygden. Detta eftersom de ofta bor under ohälsosamma förhållanden – som bland annat hänger samman med att de tvingas elda med biomassa i sina trånga bostäder.

Enligt rapporten är 36 procent av Delhis låginkomsthushåll beroende av ”smutsiga” bränslen för sina hushållsbehov. Av huvudstadens 20 miljoner invånare bor närmare en tredjedel i undermåliga bostäder, enligt officiella beräkningar.

Miljontals människor går över till smutsiga bränslen

Studien visar att de nedstängningar som hittills har genomförts under pandemin lett till att nästan hälften av Delhis fattigaste invånare tvingades gå över till att använda sig av traditionella bränslen. Det motsvarar fler än fem miljoner människor, som på grund av lägre inkomster inte längre hade råd att köpa gasol.

Studien visar också att familjernas inkomster har en avgörande betydelse. När nedstängningarna hävdes kunde många familjer återgå till att använda sig av gasol igen.

Rapportförfattarna konstaterar dock att stadens fattiga behöver få tillgång till gratis eller subventionerad gasol – annars är riskerna stora att de åtminstone delvis kommer att fortsätta att använda sig av smutsiga bränslen, trots att dessa förorsakar höga nivåer av hälsofarlig inomhusrök.

Enligt Chintan har stadens fattigaste hushåll inte råd att spendera mer än motsvarande 50 kronor i månaden på gasol, och behöver därför få tillgång till stöd.

– Nedstängningarna har försvagat människors ekonomi så djupt, men ingen har agerat för att förbättra Delhis rykte om att vara den stad i världen som har störst problem med smog, säger Jonathan Cushing, som är chef för organisationen Transparency Internationals globala miljöarbete.

Ranjit Devraj/ IPS

Se även: Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat