19 februari 2022

Idén om ett jordbruk i harmoni med de naturliga ekosystemen och deras processer blir allt mer populär runt om i världen. “Det har gått väldigt snabbt nu på slutet”, säger bonden Jörgen Andersson.

I boken Jord, hopp och kärlek, författad av Per Anders Lugn och Jeanette Andersson, uttrycks skillnaden mellan hållbart jordbruk och regenerativt jordbruk: ”Hållbart” handlar om att hålla kvar, att behålla, att inte försämra ekosystemens sätt att fungera. ”Regenerativt” tar det ett steg längre. Här handlar det om att reparera, laga det som har gått sönder och förbättra ekosystemens produktivitet.

Storbritannien är det land i Europa som nu går i bräschen för regenerativt jordbruk, vilket Mat & Klimat lyft tidigare. Men det innebär inte att inget händer i Sverige. En som provat principerna i över tio år är Jörgen Andersson, som driver lantbruket Fjällbete i Undersåker. Den grundläggande principen för Andersson och Fjällbete är den definition på regenerativt lantbruk som Nordiska nätverket för regenerativt lantbruk arbetat fram sedan 2015: ”Att möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen, genom att tillfredsställa mänskliga behov.” 

Även om det är sedan 2009 som Fjällbete utövat regenerativa metoder, så har grundidéerna funnits längre än så hos Jörgen Andersson. 

– Många tankegångar processades i mitt fall fram under 90-talet då jag arbetade som de Jämtländska böndernas miljöombudsman, anställd av LRF, säger Andersson.

4 cykler

Jörgen Andersson betonar att ekosystemens vitalitet sorteras i fyra ekosystemprocesser: Vattencykeln, Mineralcykeln, Energiflödet och Artsamspelet. 

– Vi ser dem som fyra fönster i samma hus. Fyra perspektiv som informerar oss om vilka åtgärder som kan tänkas möjliggöra en öka vitalitet i ekosystemen, säger Andersson.

Vattencykeln, handlar om att samma vatten regnar ner, om och om igen, men frågan är hur länge det dröjer sig kvar i matjorden innan det återvänder till havet och molnen.

Vatten som dröjer sig kvar i marken ger jämnare flöden och förebygger på så vis översvämningar, och förbättrar samtidigt tillgången på rent vatten året runt. Vattnet som däremot snabbt rinner av markytan och tar med sig jord och näringsämnen är ”ineffektivt regn”. Ett skyddande växttäcke på en porös matjord som kan ta emot vattnet som en tvättsvamp är därför en viktig komponent i ett regenerativt jordbruk.

Mineralcykeln handlar om de näringsämnen som olika livsformer lärt sig utvinna från våra vittrande berg. De geologiska cyklerna är långt längre än vattencykeln, spänner över hundratals miljoner år, där berg, blir sediment, som blir berg på nytt. Bergets söndervittrande material tar inte slut, men precis som med vattnet gäller att behålla mineralerna i jorden utan att de sköljs eller blåser bort. Det är samma mullhalt som hjälper jorden hålla vatten, som också hjälper den att hålla mineralerna.

När närsalter och mineraler läcker ut ur systemet orsakar de övergödning nedströms

Energiflödet handlar om det solljus som fångas av de gröna bladens fotosyntes. Så många friska växter som möjligt som fångar så mycket solljus som möjligt är en utgångspunkt för det regenerativa jordbruket, men i samklang med betesdjur. Utgångspunkten är att betesdjuren gör att gräsmarkernas växtlighet kan förnyas flera gånger under samma vegetationsperiod. 

Och för att fånga så mycket solenergi som möjligt är det positivt med så många arter som möjligt i samspel. I traditionella monokulturer begränsas fotosyntesen istället, då växtsäsongen kommer igång sent och är kort, innan de gröna fälten blir gula. Det betyder att många bördiga marker hindras från att få vara vitala ekosystem. 

Artsamspelet handlar om att varje art för sin egen framgångs skull måste vara bra för ekosystemet som helhet. Det är också den princip som gör att vi har en artrikedom, och inte ett fåtal arter som konkurrerar ut varandra. Människan av idag bryter dock mot denna ordning, och skapar obalans i ekosystemen. 

En tidsfråga innan principerna slår igenom

Men Jörgen Andersson ser positivt på framtiden, och menar att intresset för regenerativt jordbruk kommer fortsätta att växa. 

– När det gäller utmaningar och hinder så kan jag säga att jag inte ser något som kan stoppa det här. Frågan gäller snarare hur lång tid det kommer ta på grund av det motstånd som byggs av gamla tankemönster. Men vi som håller på upplever inte att vi saknar något eller att vi hindras av någon, säger Andersson.

Jörgen Andersson framhåller att i takt med att vi får allt fler utövande praktiker, och i takt med att dessa ”rundar” mellanhändernas ”mur” mellan konsumenter och producenter, kommer intresset bland allmänheten också växa, och folk bli hoppfulla när de upptäcker att mänsklighetens största utmaningar, inklusive, klimatfrågan har sin lösning i det ansvarstagande samhälle som möjliggör regenerativt lantbruk.

– Genomslaget för regenerativt lantbruk är stort överallt just nu, så även i Europa. Det har gått väldigt snabbt nu på slutet, t.o.m. LRF i Sverige är på banan. Men vi kan behöva särskilja det ”ytligare” intresset som vi ser hos t.ex. mejeriföretaget Arla, och det livsomvälvande intresset som vi ser hos unga människor som nu byter ett liv i staden till att bli bönder på landet, säger Andersson. 

Niclas Malmberg