Mat & Klimat

Yrkesodlarna i Sverige står för mindre än 10 procent av den frukt du hittar i butikerna som svensk frukt. (Foto: Thimotheus Fröbel, Unsplash)

Det känns lite märkligt att det ska löna sig att frakta äpplen från Sydamerika till Sverige, men inte lönt att plocka frukten i våra egna trädgårdar. Det skriver miljödebattören Palle Nielsen från Knäred.

 

Fallfrukt för 10 miljarder

Vi låter i genomsnitt 265 000 ton svenska äpplen falla till marken och ruttna, medan vi importerar 100 000 ton per år från länder som Polen, Nya Zeeland, Italien och Argentina. Hur är det möjligt?

Yrkesodlarna i Sverige står för mindre än 10 procent av den frukt du hittar i butikerna som svensk frukt. Resten finns i våra trädgårdar, där vi låter frukt för uppskattningsvis tio miljarder kronor gå till spillo. Det motsvarar 20 000 heltidstjänster inom vården, eller 5 000 kilometer ny cykelväg.

Det känns lite märkligt att det ska löna sig att frakta äpplen från Sydamerika till Sverige, men inte lönt att plocka frukten i våra egna trädgårdar. Trots att den enorma mängden borde täcka vårt inhemska behov av färsk frukt, juice, äppelringar och mos. Och trots att det finns syrefattig lagringsteknik, ULO, som kan hålla de finaste svenska äpplena färska tio månader om året.

Det sistnämnda berättade Ica-gruppen på Twitter, som även skrev att de sålt 8 000 ton svenska äpplen under senaste året. Bra, tycker jag. Men på min fråga hur många ton importerade äpplen de sålt under samma period fick jag inget svar.

Är det möjligen så att de siffrorna kan skada deras varumärke? Frågan bör även ställas till deras konkurrenter, jag tvivlar på att svaret blir så mycket bättre från dem.

Av samma orsak som det inte lönar sig att ta hand om vår egen frukt, är det inte heller lönsamt att rädda våra barnbarn. Hur har det blivit så tokigt?

 

Recept på kollaps:

Importera 100 000 ton äpplen. Tillsätt flera kubik bekämpningsmedel. Plus enorma mängder engångsemballage. Och en flod av skattebefriad smutsig bunkerolja till fraktskeppet.

Medan 265 000 ton svenska äpplen ruttnar bort i en trädgård nära dig.

Det här är marknadsekonomins svar på konsumenternas krav på stora felfria äpplen året runt. Och det handlar inte bara om äpplen, utan om nästan vilken vara som helst som inte lönar sig att reparera eller producera på ett ansvarsfullt sätt.

Låg kostnad väger tyngre än hållbarhet. Konsumtionen håller ekonomin uppe medan vi sänker ekosystemen och höjer temperaturen.

Äpplen var det ju! Ett övervägande fossilt transportnät distribuerar dem från fruktodlingar runt om i världen. Frukten kommer oftast från stora monokulturer med en enda sorts frukt som besprutas med bekämpningsmedel, med negativa konsekvenser för både människor och biologisk mångfald.

För att sen transporteras, förpackas, skeppas, ompackas, och skickas ut över vårt avlånga land med lastbil till en butik nära dig.

Hur många av alla dessa försummade svenska fruktträd har du sett? Hur många syns från butikens parkering?

Obesprutade saftiga äpplen i naturens egen förpackning medan gröna äpplen från Argentina ligger i din plastkasse? Så mycket problem, utsläpp och förstörelse, för att få hit något vi redan har. Det är något som är ruttet.

Palle Nielsen

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »