31 januari 2022

Överdriven antibiotikaanvändning i exempelvis djurindustrin är inte bara en fråga om hälsa, djurvälfärd och lokala miljöproblem, det är även en klimatfråga. Enligt en ny studie påverkas markernas förmåga att lagra kol eftersom antibiotikaresterna tar död på mikroorganismerna i jorden.

Påverkar markorganismer

Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) framhåller att bakterier i marken i och för sig utsätts för antibiotika även i vanliga fall, då svampar utsöndrar antibiotika för att konkurrera med bakterier.

Men om stora mängder antibiotika tillförs, till exempel via djurgödsel, så påverkas marksystemet så att svampar gynnas på bekostnad av bakterier. 

– Olika grupper av bakterier har olika känslighet. Därför ändras den mikrobiologiska sammansättningen av markorganismsamhället. Detta kan leda till att effektiviteten, carbon use efficiency (CUE), av markorganismerna påverkas, dvs hur stor andel av kolet i ett tillfört substrat som kan användas för mikrobiell tillväxt, säger han till Mat & Klimat.

När markerna blir sämre på att lagra kol blir effekten ökade utsläpp av koldioxid till atmosfären. Och enligt rapporten förstärks den negativa effekten av antibiotikaläckaget vid högre temperaturer, vilket skulle innebära en negativ spiral där en högre medeltemperatur driver på ytterligare klimatpåverkan.

Detta då högre temperaturer förstärkte antibiotikans effekt med och både minskat antal och minskad mångfald av mikroorganismer som resultat.

Problem även i Sverige – trots låg användning

I värsta fall skulle tidigare kolsänkor därmed till och med riskerar att omvandlas till utsläppskällor. Men Kätterer menar att detta scenario är spekulativt och att effekten inte nödvändigtvis måste vara så dyster.

– Om CUE sjunker så försvinner en större andel av kolet som koldioxid. Det kan leda till att mindre av det tillförda kolet stabiliseras och därmed bygger upp kolförrådet. Det finns dock andra tänkbara konsekvenser – till exempel att svampar gynnas vilket generellt kan vara positiv för kolinlagring.

Den antibiotika som använts i studien är Monensin, som är vanlig i USA men enbart används i begränsad omfattning i Sverige.

Sverige är ett av de länder som har lägst antibiotikaanvändning inom köttindustrin, bland annat då Sverige 1986 förbjöd antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. Men Thomas Kätterer pekar på att djurgödsel likafullt är den främsta källan för antibiotika till marken.

– Användningen av antibiotika och andra mediciner i samhället är ett problem och tillförsel till marken borde minimeras, säger han.

Nyligen trädde en EU-förordning i kraft som innebär att friska djur inte längre får ges antibiotika i förebyggande- och/eller tillväxtsyfte. Det får heller inte ges som en kompensation för bristande djurhållning. Även reglerna för import skärps.

Niclas Malmberg